Doktor.se

Anal inkontinens | avföringsinkontinens

Medicinskt granskad

Anal inkontinens eller avföringsinkontinens innebär att du inte kan kontrollera tarmen så att det läcker gas eller avföring. Det är ett ganska vanligt problem, och det finns mycket du själv kan göra för att minska dina besvär. Ibland behövs behandling, till exempel läkemedel eller en operation.

Vad är avföringsinkontinens?

Avföringsinkontinens innebär att det läcker avföring eller gas från tarmen, och att underkläderna blir nedsmutsade av avföring. Ändtarmen är en del i slutet av tarmen som fungerar som lagringsplats för avföringen innan du går på toaletten. Längst ut sitter två stycken ringmuskler som gör att avföringen stannar kvar i tarmen. De kallas för den inre och yttre ringmuskeln och tillsammans bildar de slutmusklerna. Ringmusklerna styrs av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Den yttre ringmuskeln kan du också styra med viljan och knipa ihop för att inte tömma tarmen innan du hunnit till en toalett. Om slutmusklerna, nerverna, ryggmärgen eller hjärnan skadas, kan du få problem med att hålla tätt och det kan läcka avföring.

Läckage av gas eller avföring kan också kallas för analinkontinens eller fekal inkontinens.

Orsak till avföringsinkontinens

Avföringsinkontinens kan ha en mängd olika orsaker:

  • Ålder: När du blir äldre försvagas ändtarmens slutmuskler och nerverna till ändtarmen fungerar sämre. Det gör att det blir svårare att hålla tätt.

  • Skada: Om slutmusklerna i ändtarmen skadas, kan du få problem med inkontinens. En skada kan exempelvis bero på en vaginal förlossning, analsex, eller ett sexuellt övergrepp där något förts in i ändtarmen med våld.

  • Operation: En operation i eller i närheten av ändtarmen kan göra att slutmusklerna skadas. Sådana operationer kan exempelvis vara operation av hemorrojder, bölder, fistlar, fissurer eller cancer i ändtarmen.

  • Mag- och tarmsjukdom: Olika sjukdomar kan påverka din förmåga att hålla tätt. Du kan få tillfälliga besvär av magsjuka med diarré. Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit, Crohns sjukdom och mikroskopisk kolit, samt polyper och tumörer i tarmen kan ge problem med inkontinens. En annan orsak är ändtarmsframfall, ett tillstånd när den nedre delen av ändtarmen sticker ut ur ändtarmsöppningen vid tunga lyft, eller när du krystar. Vanligt förekommande tarmproblem som förstoppning kan också orsaka inkontinens, då avföringen kan bilda en propp i tarmen så att bara flytande avföring, som är svår att kontrollera, kan passera.

  • Nerv- ryggmärgs- eller hjärnskador: Om nerverna, ryggmärgen eller hjärnan skadas på grund av en olycka eller sjukdom, kan slutmusklerna i ändtarmen sluta fungera som de ska. Det gäller exempelvis vid sjukdomar som stroke och Alzheimers sjukdom, samt vid diskbråck och frakturer i ryggraden. Även diabetes kan påverka nerverna.

  • Strålbehandling: Vid cancer är det vanligt att få strålbehandling. Om du har cancer i prostatan, livmodern, livmoderhalsen eller ändtarmen, kan du få strålning mot bäckenet. Det kan påverka slutmusklerna, tarmväggen och nerverna kring ändtarmsöppningen eller orsaka en inflammation i ändtarmen, som kan leda till inkontinens.

Symtom på avföringsinkontinens

Symtomen på avföringsinkontinens kan vara

  • att du inte kan hålla inne gaser

  • att det läcker avföring, fast eller lös, eller både och

  • att det läcker ut vätska när du har lös avföring

  • att du inte kan hålla emot när du behöver tömma tarmen

  • att det läcker avföring utan att du märker det.

Besvären kan också göra att arbete, fritidsaktiviteter och sexliv påverkas och det kan leda till psykiska besvär.

Vad kan jag göra själv?

Det finns en hel del du kan göra själv för att försöka minska dina besvär. Åtgärder som kan hjälpa är till exempel att

  • stärka musklerna i ändtarmen med hjälp av bäckenbottenträning

  • vara fysiskt aktiv, det hjälper tarmen att fungera som den ska

  • äta regelbundet och hälsosamt

  • äta mindre av mat som gör att det bildas mera gas, såsom ärtor, lök och bönor

  • äta mindre mat som gör avföringen lösare, exempelvis katrinplommon och väldigt fet mat

  • dra ner på ditt alkoholintag, eftersom alkohol kan påverka nerverna

  • försöka tömma tarmen regelbundet och så fort du känner att du behöver det.

Om du har problem med att avföring läcker när du rör på dig och är fysiskt aktiv, kan du försöka anpassa aktiviteten så att det känns bra för dig. Du kan också använda skydd i underkläderna.

På apoteket finns så kallat bulkmedel som säljs receptfritt och gör att avföringen blir fastare. Du kan också prata med din läkare om att eventuellt prova

  • att tömma tarmen med hjälp av lavemang eller laxermedel

  • att använda läkemedel mot diarré.

Det kan även vara så att du tar andra läkemedel som påverkar tarmen, som eventuellt kan bytas ut. Prata med din läkare.

Om du är irriterad i huden kring ändtarmsöppningen, tänk på följande:

  • Använd mjukt toalettpapper.

  • Klapptorka gärna när du torkar dig efter ett toalettbesök.

  • Tvätta dig inte för ofta kring ändtarmsöppningen, det kan öka irritationen.

  • Använd endast mild, parfymfri tvål.

  • Smörj gärna huden med en fet salva efter att du tvättat dig.

Behandling av avföringsinkontinens

Det finns många olika typer av behandlingar vid avföringsinkontinens:

  • Behandling av sjukdomar: Om dina inkontinensproblem beror på en underliggande sjukdom är det första steget att behandla den. Vilken behandling du får beror på vilken sjukdom du har.

  • Egenvård: Det första steget brukar vara att prova sådant du själv kan göra, exempelvis att ändra dina matvanor och se till att vara fysiskt aktiv. En annan vanlig åtgärd är att du får föra dagbok över dina besvär, för att hjälpa till att ta reda på vad som förvärrar dina besvär och vad som kan göra att det blir bättre.

  • Träna ringmusklerna: Du kan träna upp slutmusklerna genom att träna din bäckenbottenmuskulatur. Du kan också få hjälp av en slags elektrisk utrustning som hjälper dig förstå hur du ska göra för att knipa ihop den yttre ringmuskeln (biofeedback).

  • Hjälpmedel: Du kan få hjälpmedel som hjälper dig att hantera dina besvär, såsom skydd mot läckage som du använder i underkläderna, eller analproppar, som är en slags tamponger för ändtarmen. Analproppen sväller upp och gör att avföring inte kan läcka ut och minskar även risken för dålig lukt. De kan också användas vid sex om du är rädd för läckage.

  • Läkemedel: Det finns läkemedel som kan hjälpa till att göra avföringen fastare och få större volym, vilket gör att den blir lättare kontrollera. Andra läkemedel kan göra att du inte behöver tömma tarmen lika ofta, eller hjälpa dig att tömma den när du vill.

  • Andra åtgärder: Slutmusklerna kan injiceras av ett ämne som fyller ut musklerna.

  • Kirurgi: Ibland behövs operation. Det kan gå till på olika sätt beroende på varför du har problem med inkontinens. Muskler som skadats vid en förlossning kan sys ihop och vid stora muskelskador kan slutmusklerna ersättas av en bit av lårmuskeln. Vid nervskador kan ringmuskeln förstärkas med hjälp av bäckenbottenplastik, eller genom att operera in elektroder som stimulerar ringmuskeln och dess nerver. Som en sista utväg kan tarmen opereras så att avföringen töms ut i en påse på magen, så kallad stomi.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har problem med avföringsinkontinens.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Doktor.se är en del av primärvården och kan hjälpa dig med att bedöma dina symtom och ge råd. Vid problem med avföringsinkontinens kan det behövas en fysisk undersökning. Doktor.se har fysiska vårdcentraler på flera orter som du kan vända dig till.

Frågor och svar om avföringsinkontinens

31 Maj, 202219 September, 2023

Senaste artiklar

Här finner du våra artiklar där vi skriver om det senaste inom sjukvård, hälsa och medicin.