Magsjuka

Hos oss jobbar erfarna läkare och sjuksköterskor som kan hjälpa dig med att bedöma symtom och ge råd.

Magsjuka är en infektionssjukdom i tarmen som skadar dess celler. Det gör att slemhinnan i tarmen som normalt tar upp vätska inte kan göra det lika bra som vanligt. Kroppen förlorar då vätska i form av kräkningar och diarréer. Det är också ett sätt för kroppen att försvara sig mot infektionen, eftersom tarmen på så sätt gör sig av med de virus, bakterier eller parasiter som orsakat infektionen.

Magsjuka är mycket smittsamt och sprids lätt i miljöer där det vistas många personer nära varandra, till exempel på förskolor, skolor och sjukhus. Det är särskilt vanligt med magsjuka hos barn, som smittas lättare än vuxna eftersom deras immunförsvar inte är lika utvecklat. Den här texten handlar främst om magsjuka hos vuxna orsakad av virus, som också kan kallas för maginfluensa och viral gastroenterit. Vinterkräksjuka är en maginfektion som specifikt orsakas av caliciviruset. Här kan du läsa mer om andra typer av maginfektioner, såsom Salmonella och matförgiftning.

Magsjuka orsakas av en infektion i tarmen, oftast av virus men ibland bakterier eller parasiter. Det finns många olika slags virus som kan orsaka magsjuka. De smittar oftast på ett av följande sätt:

• Via avföring från någon som redan har magsjuka. Om händerna inte tvättas ordentligt efter toalettbesök så kan smittan spridas till andra.

• Vissa virus som ger magsjuka kan smitta via saliv, hosta eller kräkningar.

• Smitta kan också ske indirekt via ytor, där magsjukevirus kan överleva länge.

Du kan därför smittas genom att

• du dricker vatten som är förorenat med magsjukevirus

• du äter mat som sköljts i förorenat vatten utan att tillagas efteråt, till exempel frysta bär

• du äter infekterad mat som inte tillagats efteråt

• du äter infekterad mat som förvarats på felaktigt sätt, exempelvis för varmt

• du får i dig mat eller dryck som hanterats av en smittad person

• du är nära personer som har magsjuka

• du tar på exempelvis ett dörrhandtag eller en annan yta, som en sjuk person som inte tvättat händerna ordentligt rört, eller som en sjuk person hostat på.

Beroende på vilket virus som orsakat infektionen kan symtomen på magsjuka skilja sig lite. De typiska symtomen är dock olika kombinationer av

• illamående

• kräkningar

• diarré.

Oftast blir du sjuk ganska plötsligt. Normalt går kräkningarna över efter en eller två dagar, men det är vanligt att diarré sitter i lite längre. Om du har mycket diarré behöver du torka dig mycket vilket kan göra att det börjar svida och göra ont runt ändtarmsöppningen.

Magsjuka innebär en risk för vätskebrist och uttorkning. Både kräkningar och diarré gör att du eller ditt barn förlorar mycket vätska, samtidigt som sjukdomen gör att det är svårt att få i sig vätska både genom mat och dryck. Tecken på uttorkning är

• mörk urin

• liten mängd urin

• törst

• muntorrhet

• orkeslöshet, slöhet och irritation (främst hos små barn).

I vissa fall kan du även få feber och ont i kroppen i samband med magsjuka.

För att förebygga att sprida smitta av magsjuka och att själv bli smittad är det väldigt viktigt att

• Tvätta händerna före varje måltid.

• Tvätta händerna noga efter varje toalettbesök.

• Använda egen handduk eller pappershandduk.

• Torka av toaletten och hålla den ren.

Tvätta även händerna efter att ha bytt blöja eller hjälpt ditt barn på toaletten. Om barn som använder blöja har magsjuka, lägg blöjan i en plastpåse innan du slänger den i soptunnan. Tvätta händerna med tvål och vatten i minst 30 sekunder. Om du inte har tillgång till tvål och vatten, använd handsprit.

Vid magsjuka är det viktigaste att tillföra vätska för att undvika uttorkning. Du behöver mer vätska än vanligt eftersom du förlorar mycket när du kräks och har diarréer. Följ nedanstående råd:

• Ät och drick små mängder om det går, även medan sjukdomsfasen med kräkningar pågår. Erbjud också barn både vätska och mat även om de fortfarande kräks. Det går fortare att bli frisk om du äter fastän du är sjuk. Du kan äta och erbjuda ditt barn vanlig mat i mindre mängder. Välj gärna lättsmält mat såsom soppa, yoghurt, kex och frukt. Det kan vara lättare att få i sig. Undvik fiberrik mat, det kan göra att du får mer diarré.

• Amma spädbarn så ofta det går. Du kan också behöva ge barnet vätska i små portioner med flaska, sked eller spruta, eftersom det kan vara svårt för barnet att få i sig tillräckligt med mjölk på grund av sjukdomen.

• Drick små mängder ofta. Det kan hjälpa lite mot illamåendet och göra det lättare att få behålla vätskan. Det räcker med 5 ml åt gången.

• Låt barn välja vad de vill dricka, så att de får i sig något. Om de vill ha söta drycker såsom saft och läsk är det dock bra att späda ut dessa, eftersom de annars ökar mängden vätska i tarmen och därmed förvärrar diarrén.

• Drick vätskeersättning. Det innehåller socker och salter i rätt balans, så att kroppen kan återställa det den förlorat på grund av kräkningar och diarréer. Det finns också vätskeersättning speciellt avsett för barn. Du kan köpa vätskeersättning för både barn och vuxna på apoteket. Om du inte kan använda ersättning så kan det vara bra med små mängder av salta kex eller liknande.

• Undvik kaffe, cigaretter och alkohol så länge du är sjuk.

Om det gör ont och svider runt ändtarmsöppningen på grund av mycket diarréer, kan du istället för att torka med papper prova att tvätta eller duscha rumpan efter varje toalettbesök och sedan försiktigt torka med en handduk utan att gnugga. Det är också bra att smörja in ändtarmsöppningen med en fet salva.

Magsjuka går oftast över av sig självt inom en vecka utan behandling. Följ råden i avsnittet ovan för att undvika uttorkning. I ovanliga fall kan behandling med antibiotika behövas, om magsjukan orsakas av en bakterie.

Det finns läkemedel som minskar diarréer, som också kan köpas receptfritt. Dessa bör inte användas vid magsjuka, eftersom diarréerna är ett sätt för kroppen att spola ut det virus som infekterat kroppen. Läkemedel rekommenderas bara om du har förlorat väldigt mycket vätska, eller tillfälligt i speciella situationer, till exempel inför en flygresa som du inte kan skjuta upp.

Om du eller ditt barn förlorat mycket vätska och drabbats av uttorkning, kan det vara nödvändigt att bli inlagd på sjukhus för att kunna återställa vätskebalansen. Det kan göras genom att du eller ditt barn får saltlösning genom så kallad sond, en slang genom näsan ner i magsäcken, eller via dropp direkt i blodet.

Sök alltid vård om du har ett spädbarn med kraftig diarré eller kräkningar.

Sök också vård om något av följande stämmer in:

• Ett litet barn är slappt och medtaget, inte orkar leka och inte är som sig själv.

• Du eller ditt barn har tecken på vätskebrist, det vill säga törst och muntorrhet samtidigt som urinen är mörk och det kommer lite urin.

• Den sjuka är väldigt trött och svag.

• Du är magsjuk och har diabetes, hjärtsvikt eller annan allvarlig sjukdom, eller använder vissa läkemedel mot högt blodtryck.

• Du eller ditt barn har haft diarré i över en vecka.

• Du eller ditt barn har kräkts i mer än ett dygn utan att det börjat bli bättre.

• Du eller ditt barn har fått diarré efter att ha varit utomlands.

Sök genast vård om något av följande stämmer in:

• Du eller ditt barn har kräkningar eller diarré och samtidigt hög feber och frossa.

• Du eller ditt barn har blodiga kräkningar eller diarréer.

• Du eller ditt barn har väldigt ont i magen även efter kräkning eller diarré.