Fistel

Hos Doktor.se arbetar många erfarna sjuksköterskor, barnmorskor och läkare. Om du har symtom på fistlar eller frågor kan du vända dig till oss. Som en del av primärvården kan vi hjälpa dig att få en första bedömning. Om det behövs kan vi sedan hänvisa dig vidare för fortsatt utredning och behandling.

En fistel är en onaturlig rörformad kanal som förbinder ett av kroppens hålrum med antingen ett annat hålrum, eller med huden. En sådan kanal kan exempelvis uppstå mellan tarmen och urinblåsan, eller gå från tarmen och ut genom huden. Det är vanligt att det rinner avföring, urin eller var genom fisteln. Vätskan gör att fisteln inte kan läka ihop av sig själv. Fistlar ökar också risken för nya infektioner.

En gång som bara är öppen i ena änden kallas för en sinus.

En analfistel är en fistel i ändtarmen, en smal gång mellan den inre delen av analkanalen och huden runt analöppningen. Det är vanligt att analfistlar bildas genom de slutmuskler som finns i analöppningen.

Gynekologiska fistlar gör att det kan läcka avföring och urin. En vanlig bakomliggande orsak är skador som uppstått i samband med förlossning. Det är ett stort hälsoproblem för många kvinnor i Afrika söder om Sahara och i södra Asien. Fistlar mellan urinblåsan och slidan är vanligast.

Det finns två olika typer av gynekologiska fistlar:

• Urogenitala fistlar är gångar mellan urinvägarna och de inre könsorganen. De kan uppstå mellan en urinledare eller urinblåsan, och slidan, eller mellan urinblåsan och livmodern.

• Enterogenitala fistlar förbinder tarmen med de inre könsorganen. Det vanligaste är att fistlar bildas mellan ändtarmen och slidan, men de kan även uppstå mellan slidan och andra delar av tarmen, främst tjocktarmen.

Det kan också bildas fistlar i munnen, exempelvis vid en tandböld där varet tränger ut och töms i munhålan eller i huden.

En vanlig orsak till analfistel är att du har fått en böld i området kring ändtarmen, så kallad analabscess. Det vill säga en röd, varm, varfylld och öm svullnad under huden eller i körtlarna runt analöppningen. Anledningen till att bölder kan ge upphov till fistlar är att varet försöker hitta en väg ut – genom huden eller ut i tarmen.

Den vanligaste orsaken till gynekologiska fistlar i länder med god sjukvård är att det uppstår komplikationer efter en operation, till exempel när livmodern opererats bort eller efter olika typer av tarmoperationer. Andra mindre vanliga orsaker till gynekologiska fistlar är:

• att du genomgått kirurgi via slidan (för att operera bort livmodern eller för att åtgärda framfall)

• att du fått skador efter en förlossning

• att du fått en skada av annan anledning

• att du har en inflammatorisk tarmsjukdom såsom Crohns sjukdom eller ulcerös kolit

• att du har en infekterad tarmficka eller annan infektion i buken

• att en cancertumör i livmoderhalsen eller ändtarmen växt in i vävnaden omkring

• att du fått en strålskada som följd av en cancerbehandling

Bland kvinnor som fött barn i Sverige är det ovanligt med fistlar på grund av förlossningsskador, men i delar av Afrika och Asien, i länder där förlossningsvården inte är lika utvecklad, finns det många kvinnor som lider av gynekologiska fistlar.

Typiska symtom på en analfistel är:

• att det läcker avföring bredvid analöppningen

• att det läcker var bredvid analöppningen

• att huden runt fistelns öppning är öm och svider

Urogenitala fistlar kan vara svåra att upptäcka. De kan ge symtom såsom:

• att det läcker urin, konstant eller till och från

• att du har ont i underlivet

• att det svider när du kissar

• att du blöder från underlivet

• att du får tecken på urinvägsinfektion.

Vanliga symtom på enterovaginala fistlar är:

• att det läcker avföring

• att det kommer ”pruttar” från slidan

• att du får illaluktande flytningar

Du kan också få ont i magen, det kan klia och svida i underlivet och för vissa gör det ont att ha samlag.

Fistlar behandlas med operation, men det finns olika operationstekniker. De går antingen ut på att täppa igen eller helt öppna upp fisteln. Ibland behövs flera operationer, till exempel om fisteln är infekterad eller inflammerad. Då kan det först behövas en operation för att fisteln ska få chansen att läka, och senare en till operation för att täppa till den.

En lovande ny metod för att täppa igen en fistel, är att spruta in fettvävnad från den gena kroppen.

Normalt behövs ingen antibiotika men i vissa fall kan det vara nödvändigt, om infektionen sprids eller förvärras.

Målet med att behandla analfistlar är att minska besvären, förebygga problem med att tömma tarmen och förhindra infektioner.

I extrema, komplicerade fall kan tarmen tillfälligt behöva tömmas i en stomipåse, så att ändtarmen får chansen att hinna läka.

Små fistlar mellan urinblåsan och slidan kan stängas av sig själva om en kateter sätts in i blåsan under minst sex veckor.

Större fistlar behöver opereras, men det är ändå viktigt att först sätta in en kateter och vänta. Genom att stoppa läckaget hinner vävnaden omkring fisteln förbättras inför operationen, vilket ökar chansen att den blir lyckad. Om operation görs för tidigt är utsikterna inte lika goda, och en misslyckad operation gör det svårare att sedan operera igen.

Operationen kan göras antingen från buken eller från slidan. Ungefär tio till fjorton dagar efter operationen kan katetern tas bort.

Vid stora fistlar behöver tarmen läggas fram på magen i en påse. Det kallas för kolostomi och behövs:

• vid komplicerade fistlar

• när en fistel kommer tillbaka efter en operation

• vid stora fistlar med mycket läckage av avföring genom slidan

Kolostomi är ibland tillräckligt för att tarmen ska kunna läka själv, men det är vanligt att det även behövs en operation. Om man först avvaktar och har en kolostomi en period är det större chans att operationen lyckas. Om den misslyckas och du behöver en ny operation, minskar chansen att du blir bra. Därför är det viktigt att vara tålmodig och vänta. Det är också vanligt att behöva kolostomi under en period efter operationen, så att fisteln hinner stängas helt och läka.

Om du har Crohns sjukdom och har fått en fistel an du behöva kolostomi under en längre tid, eftersom fistlar hos den som har Crohns är extra svårläkta.

Vid cancer i urinblåsan eller i tarmen är det vanligt att det bildas fistlar. Behandlingen beror då på hur du mår och vilka chanser det finns att bli av med cancern. Om du mår bra och har goda chanser att bli frisk blir du normalt opererad, medan det i vissa fall är bättre att lindra symtomen så bra det går.

Sök vård om något av följande stämmer in på dig:

• Du får väldigt ont runt ändtarmsöppningen.

• Du har en knöl eller är svullen kring ändtarmsöppningen.

• Du får en flytning vid sidan om ändtarmsöppningen.

Sök vård genast om något av nedanstående stämmer in på dig:

• Du har en knöl eller flytningar kring ändtarmsöppningen, samtidigt som du har väldigt ont eller har feber.

• Du har opererats för en fistel och det opererade området blir rött och gör ont, samtidigt som du får feber.