Doktor.se

Parestesier

Medicinskt granskad

Parestesier brukar beskrivas som domningar, stickningar, pirrningar eller känselnedsättningar i huden. Det kan också vara en känsla av tryck, kyla eller värme. Parestesier kan ha många olika orsaker. Det kan vara allt från vitaminbrist till att en del av hjärnan inte får tillräckligt med syre. Parestesier kan också bero på att nerver runt om i kroppen kommit i kläm eller skadats.

Vad är parestesi?

Parestesier är känsloförnimmelser i huden som uppkommer utan något stimuli. Vanliga beskrivningar på parestesier är domningar, stickningar och pirrningar, men det kan också vara en känsla av tryck, värme eller kyla i huden.

Orsaker till parestesier

Det finns många orsaker till parestesier. Vissa är tecken på allvarliga sjukdomar, medan andra är helt ofarliga tillstånd.

  • Stroke kan ge upphov till parestesier. Om du plötsligt får domningar eller förlamningar i ansiktet, armarna och benen, särskilt om du får det i bara ena kroppshalvan, kan du ha fått en stroke. Då ska du genast ringa 112.

  • MS kan ge pirrningar eller domningar, besvär med synen, trötthet, dålig balans och inkontinens. Symptomen kommer i perioder.

  • Rubbningar av ämnen i blodet kan orsaka parestesier. När du andas väldigt snabbt, kan du ibland andas ut för mycket koldioxid. Då kan du få symtom som parestesier, huvudvärk och yrsel. Tillståndet går över när du börjar andas normalt igen. Onormala nivåer av kalium och kalcium kan också ge domningar och stickningar.

  • Karpaltunnelsyndrom kan uppstå när en av armens nerver, medianusnerven, kommer i kläm. Den är extra känslig för påverkan eftersom den löper genom en smal passage i handleden. Det kan orsaka domningar, stickningar och svaghet i handen och armen.

  • Thoracic outlet syndrome (TOS) är ett tillstånd när blodkärl eller nerver i utrymmet mellan ditt nyckelben och ditt första revben kläms. Detta kan orsaka smärta i axlar och nacke, och domningar i fingrarna.

  • Diskbråck kan ge domningar, smärta och svaghet i en arm eller ett ben. Ett diskbråck i nacken kan ge smärta i axeln och armen, och parestesier i armen och handen. Om ditt diskbråck är i nedre delen av ryggen, får kan du förutom smärta i ryggen, skinkan och benet även få parestesier i benet och foten. Om du har parestesier i underlivet eller insidan av låren, problem med att kissa och ofrivillig gasavgång kan du ha något som heter cauda equina-syndrom, och då bör du söka vård akut.

  • En tumör i ryggmärgen kan göra det svårare för nervsignaler att passera. Detta kan ge nedsatt känsel, men det kan också ge parastesier som känns vibrerande, krypande eller brännande. Oftast påverkas båda sidorna av kroppen, och tumören kan också ge upphov till smärta i ryggen och spända muskler.

Orsaker till perifer neuropati

Vissa sjukdomar skadar de perifera nerverna, så att du får domningar och stickningar i fötter eller händer. Detta brukar kallas för perifer neuropati. Andra vanliga symtom är stickande, bultande eller brännande smärta och extrem känslighet för beröring. Exempel på sjukdomar och tillstånd som kan utlösa perifer neuropati är:

Vad kan jag göra själv?

Många av de sjukdomar eller tillstånd som ger upphov till parestesier, till exempel karpaltunnelsyndrom, MS eller diskbråck, går inte att förebygga med någon speciell livsstil. Andra, som diabetes och stroke, kan du minska risken att få ifall du äter en hälsosam kost och motionerar regelbundet.

Behandling vid parestesier

Behandlingen vid parestesier anpassas individuellt beroende på orsaken.

  • Stroke behandlas på sjukhus. En stroke som beror på en blodpropp kan behandlas med propplösande medel, och i vissa fall opereras bort. En stroke som beror på en blödning kan ibland opereras, om den ligger ytligt.

  • Diskbråck brukar läka ut av sig självt, men behöver ibland opereras. Vid vissa former av diskbråck krävs en akut operation.

  • MS behandlas med läkemedel och i vissa fall stamcellstransplantation.

  • Om dina parestesier beror på onormala nivåer av viktiga ämnen i blodet, kan dessa korrigeras med läkemedelsjusteringar eller tillskott.

  • Karpaltunnelsyndrom kan lindras genom att sova med en skena som gör att handen inte kommer i det läge där nerven kläms. Ibland behövs smärtstillande läkemedel och kortison, och i vissa fall operation.

  • Thoracic outlet syndrome brukar behandlas med fysioterapi och smärtstillande, men i sällsynta fall kan operation behövas.

  • Behandling av tumörer i ryggmärgen beror på vilken typ av tumör det är. Oftast väljs en kombination av cytostatika, strålning och operation.

När bör jag söka vård?

Om du har symtom på stroke ska du ringa 112. Även om symtomen har gått över, ska du ringa 112.

Om du har symtom på diskbråck och samtidigt har:

  • domningar, sockerdrickskänsla eller nedsatt känsel i underlivet eller insidan av låren

  • problem med att kissa

  • ofrivillig gasavgång

bör du söka vård så snart som möjligt, på en vårdcentral eller en jouröppen mottagning. Om det är stängt bör du åka till akuten.

För övriga former av parestesier, räcker det med att söka på din vårdcentral när det är öppet.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Du behöver söka vård på en vårdcentral för att utreda orsaken till dina parestesier. Doktor.se har fysiska mottagningar på flera orter som du kan vända dig till. Här arbetar erfarna sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa dig med att bedöma symtom och ge råd. Om det behövs kan vi hänvisa dig vidare för utredning.

Frågor och svar om parestesier

9 Juni, 202219 September, 2023

Senaste artiklar

Här finner du våra artiklar där vi skriver om det senaste inom sjukvård, hälsa och medicin.