Förkylning

Om du får en långvarig förkylning, eller om det uppstår nya symtom kan våra erfarna sjuksköterskor och läkare hjälpa till att bedöma om du behöver behandling. Vi ger råd om vad du kan göra själv och om det behövs skriver vi ut läkemedel på recept. Vi kan också skriva intyg om vård av sjukt barn. I vissa fall behövs en fysisk undersökning, och då remitterar vi dig till vidare vård.

Det finns flera hundra olika sorters virus som kan ligga bakom en förkylning. Därför är det inte konstigt att det är en av de allra vanligaste infektionssjukdomarna. Förkylningsvirus delas in i olika grupper som rhinovirus, coronavirus, parainfluensavirus och adenovirus. Rhinovirus är den vanligaste orsaken till vanlig förkylning. Viruset angriper slemhinnor i näsa, svalg, bihålor, mellanörat och i övre luftvägarna. Inkubationstiden vid förkylning är kort, ett till fem dygn från det att du har smittats tills du känner av symtom.

Barn blir förkylda upp mot 10 gånger per år de första levnadsåren. Det beror på många saker. Två viktiga anledningar är att de inte har ett fullt utvecklat immunförsvar och att de har mycket närkontakt med andra barn och vuxna. I de flesta fall går förkylningen över av sig själv, men ibland kompliceras förkylningen och ger följdsjukdomar.

Vanliga symtom på förkylning är rinnsnuva, halsont och att känna sig hängig och trött. Efter ett tag kommer hosta. Hostan är ofta torr och hackig först, och sedan med mer slem. En del får feber (måttlig feber) de första dagarna.

Ja, en förkylning smittar lätt. Det gäller framför allt de första dagarna du är sjuk. Virus som ger förkylning sprids via luften genom hosta och nysningar. Du kan också smitta andra genom att ta i dem, till exempel när du hälsar och skakar hand.

Det finns mycket du kan göra själv för att lindra sjukdomen och minska besvären:

• Vila och ta det lugnt. Var gärna uppe och rör dig, men undvik att träna med en förkylning i kroppen.

• Drick mer än vanligt, särskilt om du har feber. Lätt förhöjd feber är inte farligt och om du inte besväras av febern behöver du inte ta behandla med läkemedel.

• Sov gärna med huvudet högre när du är förkyld, till exempel med en extra huvudkudde. Det lindrar nästäppa och hosta.

• Nästäppa och snuva kan behandlas med nässpray. Prova gärna nässpray med koksaltlösning i första hand. Om det inte hjälper kan du använda avsvällande nässpray eller nässpray som innehåller kortison. Alla dessa sorter finns att köpa receptfritt på apotek.

• Varma drycker eller halstabletter kan hjälpa vid halsont. 

Om du vårdar ett barn med förkylning rekommenderar vi dessa tips för att lindra symtomen:

• Se till att barnet vilar och tar det lugnt. 

• Se till att barnet dricker ordentligt, särskilt om barnet har feber. Ge lite vätska i taget många gånger under dagen. 

• För spädbarn som ammas/flaskmatas är det viktigt att rensa näsan om den blir tilltäppt. Riktigt små barn andas helst genom näsan, och de måste kunna andas genom näsan medan de äter. Nästäppa kan göra att de slutar äta och snabbt blir hängiga. Snor kan lösas upp med koksalt och näsan kan rensas med en nässug som finns att köpa på apotek.

• Se till att barnet har huvudet högt när det vilar och sover. Ett sätt är att höja huvudänden på sängen. Små barn kan sova i bilbarnstol.

• Nässpray öppnar luftvägarna och underlättar andningen. Använd nässpray som passar för barnets ålder.

• Om barnet har hög feber och är mycket hängigt kan du ge febernedsättande medicin, men måttlig feber behöver inte behandlas.

En vanlig förkylning går vanligen över på några dagar upp till en vecka. Det finns ingen behandling som botar förkylning utan det du kan göra är att lindra symtomen. Förkylning orsakas av virus och därför hjälper det inte med antibiotika. Feber vid förkylning behöver oftast inte behandlas, läs mer i vår faktatext om feber.

En förkylning går över av sig själv, och de allra flesta behöver inte söka vård. Kraftiga förkylningar kan ge långdragna symtom som kan behöva behandling. Ibland kompliceras förkylningen och ger följdsjukdomar som kan kräva behandling, till exempel:

• bihåleinflammation 

• öroninflammation

• lunginflammation

• förkylningsastma (vanligaste hos barn)

Vuxna med förkylning bör söka vård vid följande symtom:

• feber som inte gått över efter fyra dygn

• feber som kommer tillbaka efter flera feberfria dagar

• att det tillkommer symtom från öron, hals, lungor eller bihålor 

Barn med förkylning – sök vård om:

• du har ett spädbarn under 12 veckor som har feber 

• barnet har feber som inte gett med sig efter fyra dygn

• barnet får feber igen efter flera feberfria dagar

• det tillkommer symtom från öron, hals, lungor eller bihålor 

• barnet har svårt att andas 

• barnet har svårt att äta och du upplever att barnet inte ger samma kontakt som vanligt

Det finns två aspekter av att förebygga förkylningar. Dels att minska risken att bli smittad själv, dels att minska risken att sprida smittan vidare.  För att minska risken att bli smittad själv kan du tänka på att:

• vara extra noga med sömnen i förkylningstider eftersom god sömn stärker immunförsvaret

• tvätta händerna ofta och noga, särskilt efter att du vistats bland många människor

• undvika stora folkmassor 

• undvik att röra ansiktet med händerna, till exempel gnugga ögon eller näsa eller bita på naglarna 

• äta näringsriktiga måltider 

• få frisk luft och motion

Det är svårt att motverka att förkylningar sprider sig eftersom de är mycket smittsamma. Men det finns sätt att minska risken för att du själv sprider smittan:

• Stanna hemma om du är förkyld

• När du hostar eller nyser, gör det i armvecket eller en pappersnäsduk som du sedan slänger. 

• Tvätta händerna regelbundet

• Undvik att ta i hand om du är förkyld eller håller på att bli förkyld