Bihåleinflammation

Bihåleinflammation (akut sinuit) är en vanlig sjukdom som kan komma till följd av en förkylning. Inflammationen tar i de flesta fall mer än en vecka att utveckla. Många som kontaktar oss beskriver att det trycker och gör ont över kinder eller panna, särskilt när man böjer sig framåt. Sjukdomen går ofta över av sig själv, men ibland behövs behandling. 

På Doktor.se arbetar erfarna sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa dig bedöma symtom, ge råd och behandling. Om det behövs kan vi i många fall skriva ut läkemedel på recept, och i andra fall hänvisa dig vidare för fortsatt utredning och behandling.

Den vanligaste orsaken till bihåleinflammation är att en förkylning har spridit sig från näsan till bihålorna. Förkylning ger nästäppa och svullna slemhinnor i näsa och bihålor.  Svullnaden gör att kroppen får svårare att transportera bort slemmet i slemhinnorna. Virus eller bakterier kan därför bli kvar och göra bihålorna inflammerade. 

Bihåleinflammation kan också bero på att slemhinnorna i näsa och bihålor svullnar av andra orsaker, till exempel allergier eller rökning. En annan ovanligare orsak till svår infektion i bihålorna hos vuxna kan vara en infekterad tand i överkäken. Då kan infektionen sprida sig till den bihåla som sitter närmast tanden.

Här sitter bihålorna

I skelettet i ansiktet finns flera luftfyllda hålrum: i pannan, i kinderna på var sin sida om näsan och i silbenet som sitter mellan näsan och ögat och bakom näsan. Från näsan finns gångar till alla bihålor, och därför kan en förkylning sprida sig vidare. Alla hålrummen är täckta av slemhinnor, och om virus fastnar kommer immunförsvaret reagera med att skicka ut antikroppar och mer slem som försvar. Det är vanligast att det är bihålorna i kinderna som blivit infekterade vid bihåleinflammation.

Vanliga symtom på bihåleinflammation är att du efter en förkylning har:

• ont i kinder och/eller panna, ofta mer på ena sidan

• täppt näsa och varig snuva som kan lukta illa

• tryck eller värk i tänderna i överkäken

• sämre luktsinne

Du kan också få andra symtom som huvudvärk, feber, trötthet, hosta och lock för öronen. 

Bihåleinflammation hos små barn

Barn i skolåldern kan få samma symtom som vuxna, men det är ovanligt att barn under sex år får bihåleinflammation. Deras bihålor är inte färdigutvecklade. I sällsynta fall kan barn drabbas av en infektion i det som kallas silbenshålorna, så kallad etmoidit. Det kan ge symtom som:

• hög feber, barnet känns påverkat i grunden

• rött och svullet kring ögat

Etmoidit är ett allvarligt tillstånd som kräver akut vård på sjukhus. 

Smittar bihåleinflammation?

Nej, du smittar inte andra så de får liknande symtom. Däremot smittar förkylning.

Det finns mycket du kan göra själv för att lindra sjukdomen och minska besvären. Främst handlar det om att minska svullnaden och se till att slem och var rinner ut lättare. Här är tips på åtgärder som kan lindra symtomen:

• var uppe och rör på dig, det lättar på svullnaden i näsan 

• ha högt under huvudet då du ligger ner

• försök få i dig mer vätska än vanligt, så blir slemmet mindre segt

• försök att dra ner eller om möjligt undvika att röka eftersom rökning gör att slemhinnan svullnar

Receptfria läkemedel vid bihåleinflammation

• Receptfri nässpray med kortison minskar svullnaden och symtomen. Den dämpar också inflammationen och kan korta sjukdomsförloppet. 

• Receptfri avsvällande nässpray minskar svullnaden och symtomen. Du bör inte använda sådan nässpray längre än tio dagar

• Nässpray med koksaltlösning kan minska svullnaden och lindra symtomen. Du kan också skölja näsan med koksaltlösning via nässköljare

• febernedsättande läkemedel kan lindra feber och värk 

Huskurer vid bihåleinflammation – funkar det?

Att skölja näsan med koksalt är en huskur som kan lindra symtomen.

Doktor.se kan hjälpa dig att göra en bedömning av vad som troligtvis ligger bakom inflammationen. Vi pratar med dig om dina symtom, hur länge du varit sjuk och hur du mår i allmänhet. Beroende på bedömningen kan du få olika typer av råd och behandling. Syftet med behandlingen är att minska svullnaden, rensa ut var och slem och läka inflammationen.

Förr var det mycket vanligt att läkare skrev ut antibiotika mot bihåleinflammation. Så är det inte längre, eftersom studier visat att för de flesta går inflammationen över lika bra utan antibiotika. Dessutom undviks eventuella biverkningar av läkemedlet samtidigt som risken för antibiotikaresistens minskar. I vissa fall, till exempel vid svåra bihåleinflammationer, kan det behövas antibiotika och/eller andra åtgärder, till exempel spolning av bihålorna. För att få antibiotika utskriven krävs besök i fysisk vård.

De flesta som får bihåleinflammation behöver inte söka vård. Besvären går över, men det kan ta lite tid. Om du får svåra besvär eller om du inte blir bättre kan du behöva söka vård.
Om du blir mycket sjuk med hög feber, kraftig värk och/eller stelhet i nacken bör du söka vård på en akutmottagning.