Virus

Virus är smittsamma små biologiska enheter som finns överallt i vår omgivning. De saknar egen ämnesomsättning och kan inte föröka sig på egen hand. Därför räknas de inte som levande. Men de räknas inte heller som död materia, utan som en del av det gränsland mellan kemi och biologi som inte är tydligt uppdelat i levande och icke-levande. Utanför värdcellen är de livlösa enheter som innehåller genetiskt material i form av DNA eller RNA. Inuti värdcellen kan de använda sitt genetiska material, föröka sig och spridas. 

Virus varierar kraftigt i storlek, form, funktion och vilken typ av värdceller de nyttjar. Virus kan infektera alla sorters levande organismer – bakterier, protozoer, alger, växter, svampar, djur och människor. Virus delas in i familjer, som i sin tur ofta delas in i grupper.

Virus kan inte förflytta sig själva, utan måste få hjälp att komma i närheten av den värdcell de ska infektera. Den vanligaste smittkällan är en annan människa. Virus och andra smittämnen kan överföras på olika sätt:

• Direkt kontaktsmitta. Överförs direkt genom kontakt mellan en som har smittan och en mottaglig person, till exempel hudinfektioner som svinkoppor och vårtor, eller sexuellt överförda infektioner som herpes, klamydia och gonorré.

• Indirekt kontaktsmitta. Smittan överförs via förorenade ytor eller föremål som en smittad varit i kontakt med. 

• Droppsmitta. Virus överförs via små droppar som sprids ut genom hosta, nysningar eller kräkning. Smittan räcker ungefär en meter innan dropparna faller till golvet. Många luftvägsinfektioner som förkylning, influensa och covid-19 sprids på detta sätt.

• Luftburen smitta. Droppar kan torka ihop till mindre enheter, så kallade kärnor, och spridas vidare genom luften och smitta när vi andas in. Ett exempel är mässling där det räcker att vistas i samma rum som en smittbärare för att själv bli smittad. 

• Tarmsmitta/livsmedelsburen smitta. Om virus utsöndras med tarminnehållet kan det förorena vatten och livsmedel och på så sätt sprida smitta. 

• Blodburen smitta. Virus som kan smitta via blod och blodblandade kroppsvätskor, till exempel hepatit B, hepatit C och hiv.

Det finns virus som har utvecklat en avancerad förmåga att finnas kvar i närheten av människan under lång tid. Det kan ske genom att virus finns kvar i kroppen. Ett exempel är virus som tillhör familjen herpesvirus, till exempel virus som ger munsår eller könssjukdomen herpes. Efter den aktiva infektionen gömmer sig dessa virus kvar i kroppen i nervceller. Det slumrande (latenta) viruset kan väckas till liv igen och ge upphov till ny infektion. Ett annat exempel är hiv-viruset som ger en kronisk virusinfektion. 

De flesta virus finns inte kvar i kroppen efter att infektionen läkt ut, utan sprids från en akut infekterad människa till en annan. Immunförsvaret dödar viruset, och efter det skapas ett specifikt skydd, så kallad immunitet. Virussmittan fortsätter spridas så länge det finns många mottagliga individer.

Vaccin är en metod att framkalla skydd (immunitet) mot en sjukdom utan att behöva gå igenom den.  Det kan göras genom att tillföra en inaktiv eller försvagad (attenuerad) variant av viruset. Ett annat sätt är att tillföra en mindre del av viruset, ett så kallat subenhetsvaccin. Ytterligare en metod som forskas på allt mer är vaccin som består av utvalda delar av virusets genetiska material, så kallade DNA-vaccin eller RNA-vaccin. 

Vaccinationer är främst till för att skydda den som får vaccinet. Men en följd blir att om tillräckligt många i en befolkning är vaccinerad uppstår något som kallas flockimmunitet som gör att en sjukdom inte längre sprids. Flockimmuniteten skyddar även de i samhället, flocken, som av olika skäl inte kan vaccinera sig. Vaccinationer är ett mycket effektivt sätt att skapa bättre hälsa i en befolkning. Det första vaccinet som togs fram var mot smittkoppor, en sjukdom som tack vare vaccinationer helt kunnat utrotas.

I Sverige finns ett nationellt vaccinationsprogram som innebär att alla barn erbjuds vaccinationer via barnhälsovården och skolan. Det gör att flera barnsjukdomar och andra allvarliga infektionssjukdomar blivit mycket ovanliga i Sverige, till exempel mässling, påssjuka, röda hund och kikhosta. 

Det finns även vaccinationsprogram för särskilda grupper som anses utsatta, till exempel erbjuds utvalda riskgrupper en årlig vaccination mot influensa.

Kampen mot olika sorters virus har pågått genom mänsklighetens historia, och kommer att fortsätta eftersom nya virus hela tiden uppkommer. Vissa virus hålls i schack tack vara antivirala läkemedel och vacciner. 

Då och då förändras virus som tidigare bara förekommit hos djur så att de hoppar över och börjar kunna smitta människor. Så har varit fallet med de virus som gett upphov till tre stora pandemier under 1900-talet och två under 2000-talet.

Marburgvirus orsakar blödarfeber och ingår i samma virusfamilj som ebolavirus. Sjukdomen kännetecknas av ett snabbt insjuknande i hög feber, huvudvärk och en allmän sjukdomskänsla. I slutet av förloppet kan det bildas blödningar i huden och inre organ. Dödligheten är upp till 90 procent. Viruset upptäcktes 1967 i staden Marburg i Tyskland, då personal som arbetade med att analysera organ från apor insjuknade i blödarfeber. Viruset sprids då och då i Central- och Västafrika. Det finns varken specifik behandling mot sjukdomen eller vaccin.

Ebolavirus kan orsaka blödarfeber. Sjukdomen ger influensasymtom och i slutet av förloppet kan det uppstå blödningar i huden och i de inre organen. Sjukdomen har hög dödlighet, cirka 50-90 procent då den drabbar afrikanska länder med sämre tillgång till intensivvård. Flera utbrott har förekommit, främst i Central- och Västafrika. Ebolaviruset upptäcktes 1976 i Demokratiska republiken Kongo i samband med det första kända utbrottet av sjukdomen. Det finns ingen specifik behandling mot sjukdomen utan patienter behandlas för uppkomna symtom. Det finns vaccin mot sjukdomen.

Sjukdomen orsakas av ett lyssavirus. Människor kan smittas av rabies genom bett från infekterade djur, främst hundar. Viruset utsöndras i djurens saliv, och kan även smitta om saliv överförs på andra sätt, till exempel om djuret slickar i ett sår. Rabies är en hundra procent dödlig sjukdom när symtom börjat visa sig. Det gäller oavsett om det finns tillgång till modern sjukvård. Däremot kan sjukdomen i vissa fall förhindras genom att ge vaccin och immunglobulin direkt efter smittotillfället. Det beror på att tiden från smittotillfället tills sjukdomen bryter ut, inkubationstiden, ofta är tre till sex veckor vilket kan ge tillräcklig tid för skyddet att hinna utvecklas. Rabies är fortfarande ett stort problem i delar av Asien och Afrika.

Humant immunbristvirus (hiv) upptäcktes på 80-talet och anses vara det virus som skördat flest liv i modern tid. Störst skada har viruset orsakat i Afrika söder om Sahara. En obehandlad infektion ger så småningom upphov till aids som är ett dödligt tillstånd. Det finns effektiva läkemedel som minskar mängden virus i kroppen och förhindrar sjukdomsutvecklingen om de sätts in i tid. De som har tillgång till behandling kan i allmänhet leva ett långt liv med hiv som en kronisk sjukdom. Däremot finns ingen botande behandling och ännu inget vaccin.

1980 deklarerade WHO att smittkoppor har utrotats. Innan dess hade smittkoppor plågat människan i tusentals år och dödat ungefär 20 procent av dem som drabbades. Sjukdomen orsakades av variolavirus, som var ett så kallat poxvirus. I Sverige infördes obligatorisk vaccination av barn 1816 som pågick tills sjukdomen ansågs utrotad 1979. Det saknas behandling mot sjukdomen, men effektiva vaccin finns om behovet skulle uppstå igen.

En vanlig influensasäsong dör upp mot en halv miljon människor av sjukdomen enligt Världshälsoorganisationen WHO. I ett antal fall har influensavirus gett upphov till pandemier, och den som skördat flest liv var Spanska sjukan 1918.

Sjukdomen dengue är en influensaliknande febersjukdom som orsakas av ett flavivirus. Sjukdomen överförs via myggor av Aedes-släktet och förekommer i tropiska och subtropiska klimat över hela världen. Varje år smittas hundratals miljoner människor. De flesta får milda symtom, men ett fåtal drabbas av blödningar i inre organ vilket kan ha dödlig utgång. Det saknas specifik behandling, men finns ett vaccin med viss skyddseffekt som främst används för att vaccinera barn i länder med hög förekomst av viruset.

Rotavirus förkommer globalt och kan orsaka en allvarlig diarrésjukdom. I låginkomstländer är det den vanligaste orsaken till diarré hos barn, och många spädbarn och små barn dör till följd av sjukdomen. Det finns vaccin som ger ett effektivt skydd mot sjukdomen när de ges i tidig spädbarnsålder.

Viruset SARS-CoV som kan orsaka sjukdomen SARS (Severe Acute Respiratory Syndrome) är ett coronavirus som upptäcktes 2003. Sjukdomen spreds till ett 20-tal länder innan smittan kunde stoppas. Huvudsymtomet vid SARS är feber, följt av hosta och andfåddhet, och i vissa fall en svår lunginflammation som kräver vård på sjukhus. Det finns ingen specifik behandling mot SARS, men studier för att försöka utveckla vaccin pågår.

Viruset SARS-CoV-2 som ger upphov till sjukdomen Covid-19 är ett nytt coronavirus som upptäcktes i slutet av 2019. Sedan viruset upptäcktes har det spridits över världen och klassades i mars 2020 som en pandemi. Det finns ännu ingen specifik behandling eller något vaccin mot sjukdomen, men många studier för att försöka utveckla vaccin pågår.

Under 2012 upptäcktes ett nytt coronavirus som orsakar sjukdomen MERS (Middle East Respiratory Syndrome). Typiska symtom är feber, hosta och andningssvårigheter. Sjukdomen kan även ge svår lunginflammation och komplikationer i andra organ. Enligt WHO har ungefär 35 procent av de rapporterade fallen av MERS haft dödlig utgång. Viruset tycks inte smitta så lätt från person till person utan nära kontakt. Specifik behandling mot sjukdomen saknas.