Gallsten

Galla bildas i levern och transporteras via gallblåsan och gallgångarna ut till tolvfingertarmen där den hjälper till att lösa upp fetter från maten. Kroppen gör sig också av med vissa nedbrytningsprodukter via gallan. Om gallan får för hög koncentration av vissa ämnen kan dessa falla ut och bilda som grus av varierande storlek. Stenarna bildas främst av kolesterol, bilirubin, kalcium, eller en blandning av dessa. Bilirubin är en naturlig nedbrytningsprodukt av röda blodkroppar. Om kornen blir för stora, för många, blockerar eller fastnar någonstans, så kan det göra ont och angränsande vävnad kan bli inflammerad. En blockering innebär också att gallan inte kommer dit den ska, och att utsöndringen av nedbrytningsprodukter hämmas. Gallstenar kan även blockera utsöndring från bukspottskörteln då dess kanal ansluter till gallgången.

Vanliga underliggande orsaker till gallsten är fetma, höga blodfetter och diabetes. Gallstensproblem kan även uppstå under graviditet. Det kan utlösas av att du ätit fet mat, ägg, äpplen eller gurka. Kvinnor drabbas tre gånger oftare än män, och äldre oftare än yngre. Därutöver kan ärftlighet spela en roll, liksom intag av vissa mediciner, och psykisk stress.

De flesta som har gallsten känner inte av det alls. De kan upptäckas när du undersöks för annat, och små gallstenar behöver inte åtgärdas. De som får symtom beskriver ofta en smärta som kan vara vass eller molande. Den kommer oftast på natten eller efter en måltid. Oftast sitter smärtan i övre högra delen av magen, men ibland mer i mitten, under bröstkorgen. Smärtan varar olika lång tid, från några minuter upp till några timmar men brukar ha gått över inom ett dygn.

Vanliga symtom vid gallsten är:

• smärta i övre delen av buken, oftast till höger, som kan stråla ut mot skulderbladen.

• illamående och kräkningar.

Om du haft gallsten tidigare och känner igen symtomen kan du själv lindra smärtan med receptfria läkemedel mot smärta. Det brukar också hjälpa att röra på sig.

För att förebygga nya besvär av gallsten behöver du se över dina vanor. Här är exempel på åtgärder som minskar risken för gallsten:

• Gå ner i vikt långsamt. Fetma är en riskfaktor för gallsten, men du bör minska vikten långsamt eftersom plötslig viktminskning kan utlösa nya gallstensanfall.

• Ät regelbundet och mindre portioner. På så vis minskar du risken för plötsligt höjda värden.

• Undvik sena måltider. Undvik stora måltider med mycket fett sent på kvällen.

• Fysisk aktivitet. För mycket stillasittande ökar risken.

Ibland upptäcks gallsten av en slump i vid en undersökning. Om de inte är till besvär så krävs ingen åtgärd. Gallstenar som ger symtom behandlas med smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel (NSAID) samt råd om livsstilsändringar.

Stenarna kan undersökas med ultraljud eller magnetröntgen. Beroende på hur stora stenarna är och var de ligger kan ett kirurgiskt ingrepp behövas, antingen för att ta bort gallstenen eller ta bort själva gallblåsan, som kroppen kan klara sig utan. Medicin som minskar risken att bilda gallstenar finns också.

Om du får svåra magsmärtor som tyder på gallsten bör du söka vård.

Sök vård akut om något av följande stämmer in:

• Om du har så svår smärta att du inte kan sitta stilla eller hitta någon bekväm ställning.

• Om du tror att du har gallsten och samtidigt får hög feber med frossa.

• Om du är ljushyad och får gulaktig hud eller om dina ögonvitor blir gulaktiga.

Vi har erfarna sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa dig att bedöma dina symtom. Om det behövs skriver vi ut läkemedel på recept.