Tourettes

Tourettes syndrom kallas ibland bara Tourettes, och innebär att ditt barn har tics. Till exempel kan barnet blinka med ögonen upprepade gånger, rycka på axlarna eller säga opassande ord. Det är vanligt att barn har tics under en kortare period sin utveckling, men för att få diagnosen Tourettes krävs följande:

• att ditt barn har haft tics i minst ett år

• att det handlar om flera olika rörelsetics

• att det är minst ett ljudtics

• att ticsen har kommit i tät följd under minst tre månader i rad.

Tourettes är vanligare hos pojkar än hos flickor. Det vanligaste är att det uppstår runt fem års ålder och ökar fram till tolv års ålder, för att sedan klinga av. Det finns inget botemedel mot Tourettes syndrom, men det finns behandlingar om ticsen är väldigt besvärliga. I de fall Tourettes finns kvar livet ut, rör det sig oftast bara om minimala symtom.

Forskarna har ännu inte benat ut vad Tourettes syndrom har för orsak. Troligen är det en kombination av ärftliga och miljörelaterade faktorer. Om du har en genetisk släkting som har eller har haft Tourettes syndrom, har du ökad risken för själv få sjukdomen.

Tourettes ger symtom i form av tics, som brukar delas in i fyra typer:

• Enkla rörelsetics – till exempel att blinka, kasta med huvudet, göra en grimas eller rycka på axlarna. Ofta kan det se ut som en frivillig rörelse.

• Enkla ljudtics – till exempel grymtningar, harklingar, hostningar eller smackningar.

• Svåra rörelsetics – detta kan vara att röra vid andra på ett tvångsmässigt eller opassande sätt, att göra sexuella gester eller slå mot sin egen kropp.

• Svåra ljudtics – till exempel att upprepa opassande ord eller att upprepa något andra säger.

Ticsen kan i många fall tryckas undan med stor koncentration. Ibland leder undantryckta tics till ett uppdämt flöde av tics när koncentrationen släpper, till exempel när ditt barn kommer hem från skolan. Ticsen kan också bli värre under perioder med ökad stress. Likaså kan tics bli värre när ditt barn är uppe i varv eller väldigt trött.

När ett barn har Tourettes syndrom är det viktigt att alla i familjen förstår att det en sjukdom som barnet själv inte rår över. Det är också viktigt att informera förskola eller skola om detta. Att tjata, eller bli arg kan förvärra situationen.

I skolan kan barnet behöva fler pauser och en lugn arbetsmiljö. Prata gärna med ditt barns lärare om hur förutsättningarna för barnet kan anpassas på bästa sätt.

Ofta behövs inte någon behandling vid Tourettes. Ticsen brukar nå sin kulmen runt 12 års ålder, och sedan klinga av. Om ticsen påverkar ditt barn väldigt negativt, finns det olika KBT-behandlingar att pröva.

Habit reversal training innefattar:

• medvetandeträning, som går ut på att barnet gör en motrörelse när det känner att ett tics är på gång

• socialt stöd, oftast från förälder, som påminner om och bekräftar motrörelsen

• avslappningsövningar (vid den utökade versionen av metoden).

Exponering vid responsprevention utgörs av:

• träning där barnet testar att stå emot sina tics längre och längre perioder

• exponering för tankar och situationer som triggar tics.

Det är vanligt att få behandling med läkemedel mot ADHD om barnet samtidigt har den diagnosen. I vissa fall prövas också antipsykotiska läkemedel.

Sök vård på din vårdcentral eller en barn- och ungdomsmottagning om ditt barn förändrar sitt beteende och börjar göra automatiska rörelser eller ljud. Det är viktigt att ta reda på orsaken bakom, eftersom vissa former av epilepsi kan likna tics. Barnet kan också ha andra diagnoser samtidigt som Tourettes, till exempel tvångssyndrom, ADHD eller autism.

På Doktor.se arbetar erfarna sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa dig med att bedöma symtom och ge råd. Om det behövs kan vi hänvisa dig vidare för utredning.