Epilepsi

Ett krampanfall, eller epileptiskt anfall som det också kallas, är när en grupp hjärnceller aktiveras på ett onormalt sätt. Då kan det uppstå allt från okontrollerade muskelrörelser och medvetslöshet till konstiga känselförnimmelser. Alla personer kan få ett krampanfall ifall de utsätts för specifika faktorer som är påfrestande för hjärnan. Sådana faktorer kan vara:

• alkoholabstinens (att sluta dricka alkohol när du druckit mycket alkohol under lång tid)

• abstinens av andra droger

• mycket högt eller mycket lågt blodsocker

• förgiftningar

• läkemedelsbiverkan.

Krampanfall som uppkommer på grund av sådana faktorer brukar inte räknas som epilepsi. Vid epilepsi uppkommer krampanfall, trots att du inte utsatts för någon kramputlösande faktor. Detta kallas för ett oprovocerat krampanfall. Oftast får du diagnosen epilepsi om du har haft två oprovocerade krampanfall.

Hos ungefär 40 procent av dem som har epilepsi hittar läkarna ingen tydlig orsak. Det finns dock en rad sjukdomar och tillstånd som kan ge epilepsi, till exempel

• stroke

• medfödda missbildningar i hjärnan

• hjärnskada efter fysiskt trauma

• hjärntumör

• neurodegenerativ sjukdom som till exempel Alzheimers sjukdom eller Parkinsons sjukdom

• tidigare infektion i hjärnan.

Forskarna tror också att epilepsi kan vara ärftligt.

Epilepsi ger anfall som kan yttra sig på många olika sätt. En och samma person brukar dock få samma typ av anfall. Ett exempel på anfall är den typ som kallas för toniskt-kloniskt anfall. Ett vanligt förlopp är att personen blir medvetslös, faller omkull och blir stel i kroppen. Efter några sekunder börjar armar, ben och huvud rycka. Anfallet är ofta över efter några minuter. Eftersom anfallet gör att du inte har kontroll över kroppen är det också vanligt att kissa eller bajsa på sig. Den här typen av anfall kan se obehagliga ut, men den som är drabbad är själv inte medveten om vad som hänt under den tid som anfallet pågår.

Andra exempel på anfall är:

• Absenser – korta frånvaroattacker. Detta är en vanlig form av epilepsi hos barn.

• Temporallobsanfall – kan ge en förnimmelse av att något stiger uppåt från magsäcken, eller att du känner en konstig lukt eller får overklighetskänslor. Det kan också ge ofrivilliga rörelser, grymtningar och smackningar, eller upprepningar av enstaka ord.

• Myoklona anfall – snabbt övergående ryckningar, oftast i armarna, vanligtvis utan påverkan på medvetandet.

• Frontallobsanfall – kan ge avvikande rörelser eller ryckningar, utan att du tappar medvetandet.

Efter ett anfall är personen ofta förvirrad, väldigt trött och medtagen. Huvudvärk kan också förekomma.

Har du epilepsi finns det olika faktorer som gör att du lättare får anfall. Dessa kan vara:

• sömnbrist och trötthet

• feber

• alkoholintag

• hormonsvängningar under menstruationscykeln

• stress

• snabb andning

• flimrande, blinkande ljus.

Har du epilepsi är därför viktigt att leva ett så balanserat liv som möjligt, med regelbundna sömnvanor och fasta rutiner. Du bör vara försiktig med alkohol och försöka att undvika stress. Ungefär tre procent av dem som har epilepsi kan få anfall av flimrande ljus. Om du hör till dem bör du undvika nattklubbar och flimrande ljus på TV.

Det finns en mängd olika läkemedel för att minska risken för epileptiska anfall. Många med epilepsi tar medicin livet ut. Vilken typ som passar dig bäst beror på vilken sorts epilepsi du har, hur gammal du är, vilka andra sjukdomar du har och vilka andra läkemedel du tar. En del epilepsimediciner ska undvikas av kvinnor i fertil ålder, eftersom de kan ge missbildningar hos fostret. I vissa sällsynta fall hjälper inte läkemedel tillräckligt bra. Då kan det bli aktuellt med kirurgi.

Första gången du eller ditt barn får ett krampanfall ska du kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning. Om det är stängt, ska du söka vård på en akutmottagning.

Du som har diagnosen epilepsi och är van vid att få epileptiska anfall behöver oftast inte söka vård efter ett anfall. Du kan också ha en överenskommelse med din läkare, så du vet vid vilka anfall du bör kontakta vården. Vid anfall som upplevs annorlunda än tidigare, antingen av dig själv eller anhöriga, ska du kontakta din vårdcentral eller mottagning.

Har du eller en närstående fått ett krampanfall för första gången, bör du söka dig till en vårdcentral. Doktor.se har fysiska mottagningar du kan vända dig till. Om det är stängt, vänd dig till en jouröppen mottagning eller en akutmottagning.