Klimakteriet

Klimakteriet, eller övergångsåldern som det också kallas, börjar några år innan sista menstruationen, och pågår en tid efter sista mens.

Här är några vanliga begrepp som används i samband med klimakteriet:

• Perimenopaus - tiden kring den sista mensen. Börjar i genomsnitt fyra år innan menopaus och varar ett år efter menopaus. Hur länge perioden varar är individuellt, allt från något år upp till tio år. Börjar hos de flesta någon gång mellan 45 och 50 års ålder. Denna period kännetecknas av stora hormonförändringar och förändrade blödningsmönster. Många får under en period mens tätare än vanligt, och sedan glesare än vanligt. Klimakteriebesvär som humörsvängningar och värmevallningar kan förekomma.

• Menopaus - den sista mensen. Sker vanligen någon gång mellan 40 och 60 års ålder. Genomsnittsåldern för menopaus är 51 år i Sverige. Rökare får i regel sin sista mens något tidigare än icke-rökare. Tiden för menopaus fastställs efter ett år utan mensblödningar.

• Postmenopaus - tiden efter att mensen upphört och resten av livet. Klimakteriebesvären fortsätter några år efter sista mensen. Äggblåsorna fortsätter att bilda östrogen efter sista menstruationen, men mängden minskar gradvis och efter några år är dessa blåsor slut och östrogennivån förblir sedan låg resten av livet.

Klimakteriet kan vara en följd av:

• naturlig minskning av könshormoner på grund av ålder

• kirurgi där äggstockarna tagits bort

• kemoterapi eller strålning av äggstockarna

• prematur menopaus på grund av att äggstockarna inte producerar tillräckligt höga nivåer av hormon, så kallad ovarial insufficiens

Under de månader och år som leder fram till menopaus kan du uppleva olika grader av klimakteriebesvär. Tre av fyra kvinnor upplever besvär.

Klimakteriet kan ge symtom som:

• Oregelbundna blödningar: Blödningarna kan vara rikligare och mer långdragna än de varit tidigare i livet. Hos andra blir de istället mindre och glesare, hoppa över en månad och sen komma igen. Ju närmare menopaus, desto mer tenderar de att minska i mängd och komma allt mer sällan. Det är vanligt att mensen är oregelbunden i tre till fyra år innan den sista mensen, men det är mycket individuellt 

• Värmevallningar är ett vanligt besvär som beror på att de hormonförändringar som sker i kroppen gör att regleringen av kroppstemperaturen hamnar i obalans. Vallningar är som en plötslig våg av hetta som ofta börjar i brösthöjd, och fortsätter uppåt ansiktet och ut i armarna. Efteråt kommer ofta svettningar.

• Frossa kan också komma som en följd av sämre reglering av kroppstemperaturen.

• Nattliga svettningar som gör att du vaknar alldeles blöt av svett.

• Sömnproblem i form av svårigheter att somna, att du vaknar ofta eller vaknar tidigt och har svårt att somna om.

• Humörsvängningar som gör dig lättirriterad och ur balans. Andra typer av psykiska besvär i klimakteriet är nedstämdhet och depression.

• Viktökning och långsam ämnesomsättning. Det är lätt att gå upp i vikt i övergångsåldern. Dessutom ändras fördelningen av fett, så att mer fett lagras på magen i form av bukfetma, istället för på rumpa och lår.

• Torra slemhinnor i underlivet kan göra att det svider och känns obehagligt, sexlusten kan också minska.

• Torr hud, torr mun och torra ögon. Hud och slemhinnor överallt påverkas.

• Urinvägsbesvär är vanligt eftersom musklerna blir svagare både i urinröret och slidan. Det kan läcka urin och det kan lättare bli obalans i bakteriefloran. Underlivsbesvär är ofta ett senare klimakteriebesvär, när mensen upphört.

Det finns mycket du kan göra själv för att påverka hur du mår.

Här är några tips för att minska eller förebygga besvär:

• Fysisk aktivitet förbättrar humöret och motverkar viktökning av sänkt ämnesomsättning. Det motverkar också benskörhet och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Sträva efter att vara fysiskt aktiv en stund varje dag, och att träna dig svettig minst tre gånger i veckan.

• Avslappningsövningar i form av andningstekniker, massage eller mindfulness kan hjälpa.

• Lindra underlivsbesvär genom att prova fuktgörande krämer eller geler avsedda för underlivet. Läs mer om vad du kan göra vid torra slemhinnor i underlivet här.

• Värmevallningar kan du hantera genom att ha löst sittande kläder i flera lager som du lätt kan ta av och på när det behövs. Viss mat och dryck kan trigga vallningar, till exempel kaffe, kryddstark mat eller alkohol. Även andra saker kan trigga som stress, eller för mycket värme.

• Värna om sovrutiner och sömn.Försök ha mörkt och svalt i sovrummet samt undvika ljus från skärmar ex. telefoner timmarna innan du ska sova. Undvik koffeinhaltiga drycker som kan göra det svårare att sova, likaså alkohol kan störa sömnen och göra att du sover sämre.Stärk musklerna i underlivet med knipövningar, det kan motverka vissa typer av inkontinens.

• Rök inte, eftersom det kan förvärra klimakteriebesvär och öka risken för sjukdomar.

Behandling vid klimakteriet inriktas mot att lindra besvär som ger stor påverkan på livet. Det är du själv i samråd med din läkare som avgör om behandling behövs.

Exempel på behandling är:

• Hormonbehandling. Tillskott av östrogen i form av tabletter, gel eller plåster är effektivt mot besvär som beror på östrogenbrist, till exempel värmevallningar, svettningar och sömnstörningar. Det används oftast i kombination med gulkroppshormon, så kallat gestagen om du har livmodern kvar.

• Lokal behandling med hormoner. Läkemedel med en svagare sorts östrogen är effektiva mot torra slemhinnor och underlivsproblem, men hjälper inte mot andra besvär. De kan ges som vaginalkräm, tabletter eller ring.

• Låg dos av antidepressiva läkemedel används ibland för kvinnor som av något skäl inte kan behandlas med östrogen.

Det är alltid dina subjektiva upplevelser av dina besvär som avgör om du ska söka vård för dina klimakteriebesvär. 

I övrigt ska du alltid söka vård om något av följande stämmer in: 

• Om du blöder i samband med sex eller när du bajsar.

• Om du får mer ont än vanligt i samband med blödningar.

• Om du får helt oregelbundna och ologiska blödningar, till exempel blöder flera veckor i sträck med endast ett kort uppehåll och börjar blöda igen eller börjar blöda på nytt någon dag efter avslutad mens.

• Om du inte haft mens på ett år och får en blödning.

Hos Doktor.se arbetar barnmorskor, sjuksköterskor och läkare. Våra barnmorskor och läkare kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning kring dina besvär och eventuell behandling.