Reumatoid artrit

Kroppens leder binder ihop skelettet och gör det rörligt. I leden möts två eller flera ben, vars ytor är täckta av ett glatt och elastiskt brosk som gör att de kan glida mot varandra. Varje led omsluts av en ledkapsel gjord av bindväv, som på insidan är täckt av en hinna. Denna ledhinna bildar vätska som smörjer lederna och förser dem med näringsämnen och syre. RA är en så kallad autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunförsvaret angriper den egna kroppen, i detta fall ledkapseln. Vita blodkroppar ansamlas i leden som blir inflammerad. Efter en tid kan inflammationen skada leden och omkringliggande vävnader, vilket påverkar ledens rörlighet. Sjukdomen karakteriseras av inflammationer som med tiden bryter ner ledbrosk och benvävnad så att lederna förstörs. Om sjukdomen inte behandlas ger den också upphov till nedsatt livskvalitet och en kortare livslängd. 

RA delas ibland in i seropositiv och seronegativ RA, beroende på om blodprov visar att det finns eller inte finns så kallat anti-CCP i blodet. Anti-CCP är en typ av antikroppar, som finns hos ungefär tre fjärdedelar av alla som har sjukdomen.  

Reumatoid artrit kallas även ledgångsreumatism eller reumatism.

Det är inte känt vad som orsakar immunförsvarets reaktion vid RA, men det finns vissa faktorer som påverkar risken att drabbas. 

Risken för att insjukna ökar exempelvis om:

• du är kvinna, det är två till tre gånger vanligare att kvinnor drabbas

• du är i medelåldern, eftersom det är vanligast att sjukdomen debuterar då även om sjukdomen kan komma i alla åldrar

• du röker, rökning är den viktigaste icke-genetiska riskfaktorn

• du har en nära genetisk släkting som har sjukdomen

• du genomgår en stor hormonell förändring, kvinnor drabbas ofta i tidig vuxenålder och i samband med klimakteriet

Vid RA, som vid andra inflammatoriska ledsjukdomar, får du ofta smärtande, svullna och varma leder. 

Karakteristiskt för RA är: 

• morgonstelhet som varar minst en timme (och för vissa även stelhet efter en stunds inaktivitet)

• symmetrisk ledinflammation (det vill säga inflammation i samma leder på båda kroppshalvorna)

• tidig involvering av händernas småleder (såsom handleder och fingerleder, förutom de yttersta fingerlederna) 

Andra leder som ofta drabbas är tårnas grundleder, käklederna och övre delen av ryggraden. Även större leder kan angripas. 

Utan effektiv behandling kan sjukdomen med tiden göra att leder deformeras.

Många har under flera månader i början av sjukdomsförloppet, innan de karakteristiska symtomen utvecklas, mer ospecifika symtom såsom:

• trötthet

• nedstämdhet

• förhöjd kroppstemperatur

• minskad aptit

• viktminskning  

Reumatoid artrit är en systemisk sjukdom, det vill säga en sjukdom som påverkar hela kroppen.

Symtom från andra delar av kroppen är vanligast hos dem som har svår sjukdom, och kan till exempel drabba:

• ögonen, inflammation i ögonvitan (ögats senhinna) som kan ge röda ögon som känns torra och smärtande

• lungorna, inflammation i lungsäcken kan ge smärta och svårigheter att andas

• hjärtat, till exempel i form av inflammation i hjärtsäcken (perikardit), i hjärtmuskeln (myokardit) eller i hinnan som täcker hjärtats kamrar (endokardit)

• blodkärl, till exempel inflammation i blodkärlen (vaskulit).

Sjukdomen kommer vanligen i så kallade skov, vilket innebär att du ibland kan känna dig helt frisk mellan de perioder när symtomen kommer. Vissa kan ha mycket besvär under ett antal år innan sjukdomen lugnar ner sig, medan det för andra bara blir värre med åren.   

Ibland börjar sjukdomen istället väldigt dramatiskt, med flera leder drabbade på en gång samtidigt som du känner dig allmänt sjuk. Utvecklingen av sjukdomen kan också vara något däremellan, med symtom som utvecklas under några dagar eller veckor.  

Många med RA mår bättre under en graviditet, men ungefär hälften av de kvinnor som har sjukdomen får sedan ett skov under månaderna efter förlossningen.

RA kan medföra komplikationer och öka risken för andra sjukdomar i olika inre organ, såsom:

• lågt blodvärde (anemi) 

• infektioner

• nervpåverkan

• karpaltunnelsyndrom

• hjärt-kärlsjukdomar

• mag-tarmproblem

• lymfkörtelcancer

• benskörhet 

• inflammation i ögats blodkärl

Ungefär en femtedel av alla med RA får små knutor under huden, som kan bli stora som ärtor. Det beror på att små blodkärl blivit inflammerade. Knutorna är inte farliga men kan ibland göra ont. 

Det finns mycket du själv kan göra för att lindra dina besvär vid RA:

• Lyssna till din kropps signaler, att överbelasta lederna kan leda till ökad smärta, svullnad och skador på lederna. 

• Rör på dig så mycket du kan, även om du har ont. Träning är smärtlindrande. 

• Gå ner i vikt om du är överviktig, eftersom övervikt liksom RA ökar risken för sjukdomar som beror på åderförfettning, såsom hjärtinfarkt och stroke. 

• Sluta röka om du röker, även rökning ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.

• Sol och värme kan också lindra smärtan och förbättra rörligheten.

• Sök råd av en fysioterapeut som kan ge dig råd om hur du kan anpassa dina vardagliga sysslor så att du sparar energi och bättre kan skydda lederna. 

Avlasta de leder du har ont i och förenkla din vardag så mycket du kan genom att följa nedanstående råd:

• Träna händer och fingrar, för att behålla muskelstyrka och rörlighet. 

• Välj bra skor som är breda, med stöd underifrån, en stabil hälkappa och snörning. Lösa skoinlägg kan också hjälpa.   

• Undvik rörelser och ställningar som gör att lederna belastas.

• Förändra vanor och arbetstekniker som belastar lederna. Det kan till exempel innebära att ändra din teknik för hur du lyfter saker eller din skrivställning.   

• Använd främst dina starkaste muskler och leder, så att de svagare får vila. Exempelvis kan du öppna tunga dörrar med armen eller skuldran för att skona fingrar och handleder och se till att gå med det svagaste benet först när du går utför och det starkaste först när du går uppåt, för att minska besvär i höfter och knän.

• Bli inte stillasittande. Det är bra att hålla sig i rörelse, med träning anpassad till din sjukdom. Res dig upp och sträck på dig regelbundet om du har ett stillasittande jobb. 

• Förenkla din vardag genom att exempelvis placera saker som du behöver ofta på strategiska ställen och köpa kläder som inte behöver strykas, så att du slipper onödiga göromål. 

• Använd bara kläder som är enkla att ta på och av. Blixtlås och kardborre är exempelvis att föredra framför knappar, och öppna skor där du bara kan stoppa in fötterna gör att du slipper böja dig ner.   

• Använd hjälpmedel som kan avlasta lederna och göra att du slipper böja dig i onödan. Du kan till exempel använda dig av olika slags stödskenor, ledstöd eller stödbandage och hjälpmedel såsom griptång, långskaftat skohorn och specialanpassad köksutrustning. Även hjälpmedel som duschstol, handtag i dusch eller badkar och badkarsmatta kan vara bra, beroende på ditt tillstånd. 

• Anpassa hemmet genom att exempelvis byta dusch till badkar och vattenkranar till engångsblandare. Du kan söka bidrag från kommunen för anpassning av din bostad.

• Be om hjälp när du behöver, istället för att göra saker som förvärrar ditt mående.       

Många finner det också hjälpsamt med stöd från en patientorganisation, som Reumatikerförbundet.

Behandling av RA sker via en reumatologisk mottagning, där de som jobbar är specialister på reumatiska sjukdomar. Du får ett eget vårdteam med läkare, sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator, som alla bidrar med olika kunskap om hur det är att leva med en reumatisk sjukdom:

• Läkaren gör undersökningar och samlar information från hela teamet för att kunna bedöma sjukdomsförloppet, och skriver därefter ut läkemedel. 

• Sjuksköterskan samordnar alla kontakter inom teamet, tar prover och ger information och råd om hälsa i allmänhet och utskrivna läkemedel.   

• Fysioterapeuten ger behandlingar och träningsprogram som hjälper till att lindra och förebygga besvär. 

• Arbetsterapeuten hjälper dig förenkla din vardag och ge tips på hur du kan avlasta lederna. 

• Kuratorn kan ge stöd och hjälp med problem i vardagen och med att hitta rätt bland samhällets regler och resurser.

RA är en kronisk sjukdom, det vill säga en sjukdom som inte kan botas. RA kan inte heller förebyggas, men det finns ett flertal olika läkemedel kan dock dämpa sjukdomens aktivitet och lindra smärtan:

• Sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (disease modifying antirheumatic drugs = DMARDs) är den viktigaste gruppen av läkemedel som används vid behandling av RA och ofta tillräckligt för att få sjukdomen under kontroll. Dessa läkemedel är antiinflammatoriska, minskar svullnad och smärta, begränsar skador i lederna och förbättrar deras funktion. Exempel på läkemedel i gruppen DMARD är följande:

  • Metotrexat, ett cellhämmande läkemedel som vid RA används i lägre doser än vid cancerbehandling. Det reglerar immunsystemet och är väldigt effektivt vid RA. 

    • Sulfasalazin ges ofta som kombination med andra läkemedel mot RA och ibland som förstahandsval om sjukdomen är lindrig. Det ger effekt efter fyra till åtta veckor.

    • Antimalariamedel har länge använts mot reumatiska sjukdomar, effekten kommer dock inte förrän efter två till sex månader. Ges också ofta som kombination med andra läkemedel mot RA.   

    • Kortisonpreparat kan fås som tabletter eller som spruta direkt in i de angripna lederna. Kortison hämmar immunförsvaret och dämpar inflammationen. Beroende på dos och behandlingslängd kan de dock ge många biverkningar. Ofta används de i kombination med DMARD-preparat i början av behandlingen. 

    • Biologiska läkemedel är den nyaste gruppen av RA-läkemedel och används när sjukdomen är aktiv och andra läkemedel från DMARD-gruppen inte fungerat tillräckligt bra, eller om sjukdomen är väldigt aggressiv. Läkemedlen i gruppen är väldigt dyra och det finns risk för biverkningar både på kort och lång sikt. Effekt fås för vissa av läkemedlen redan efter två veckor.    

• NSAID är också antiinflammatoriska läkemedel, som kan lindra smärta och till viss del dämpa inflammationen vid RA. De är dock inte lika bra på att hindra sjukdomsförloppet som DMARD och medför också en risk för biverkningar i mag-tarmkanalen.  

• Fysioterapi är ett bra komplement till läkemedel som kan stärka musklerna kring de drabbade lederna och förhindra att leder stelnar i ogynnsamma positioner. Fysioterapi är också viktigt för att bygga upp muskelstyrka om du behövt genomgå en operation. Smärta kan lindras med både värmande och kylande behandling.    

• Arbetsterapi kan erbjuda tekniska hjälpmedel för både hem och arbete, vilket är hjälpsamt för många med RA. Ofta behöver arbetsplatsen anpassas. Det finns också olika slags stöd som kan hjälpa till att avlasta lederna.  

• Kirurgisk behandling behövs för många när sjukdomen pågått så länge att kroppens leder hunnit bli förstörda. Ibland ersätts nedbrutna leder med proteser och ibland tas den hinna som täcker insidan av leden bort, för att öka rörligheten. Steloperation av en led är ibland ett bra alternativ för smärtlindring. Kirurgi kan även användas för att förebygga skador och felställningar.   

Vilket eller vilka läkemedel/behandlingar som är lämpligast för just dig avgör din reumatolog, det vill säga din läkare som är specialist på reumatiska sjukdomar.

Sök vård om du tror att du kan ha reumatoid artrit, det är bättre ju tidigare du kan påbörja din behandling.

Vid reumatoid artrit behöver du få vård och behandling vid en reumatologisk mottagning. Vi kan hjälpa dig med en första bedömning och en remiss för vidare utredning och specialistvård.