Oro och ångest

Ångest beror på reaktioner i nervsystemet som du själv inte styr över. Reaktionen sker automatiskt och kan triggas av många saker, som något du gjort och skäms över, tankar på egna krav du inte lever upp till eller något som påminner om ett tidigare trauma. Men symtomen uppstår lika ofta utan någon tydlig orsak, eller av tankar och känslor som du inte kan förklara. Ångest kan också vara ett tecken på kroppslig sjukdom. Därför kan det kan vara bra att få hjälp att bedöma symtomen på en vårdcentral, så att du kan få rätt behandling.  Det är vanligt att känna symtom på ångest, och hos de flesta går reaktionen över efter några minuter medan andra får en reaktion som håller i sig länge. 

En viktig pusselbit för att förstå ångestsjukdomar är att hjärnan inte skiljer på det som är verkliga faror och det som bara är rädslor och tankar om faror. Om du till exempel tittar på en skräckfilm kan du känna att hjärtat börjar slå hårt och att din kropp är på helspänn. Hjärnan startar en reaktion som gör dig fysiskt redo att försvara dig trots att det bara är en film.
Det liknar det som sker vid ångest. Hela kroppen aktiveras och står redo att strida mot ett yttre hot utan att det är nödvändigt. När en sådan reaktion kommer plötsligt och utan kontroll kan det kännas mycket obehagligt och skrämmande.

Stark oro och ångest kan ge både fysiska och psykiska symtom, som till exempel:

• Intensiv oro och rädsla

• Hjärtklappning

• Yrsel

• Svettningar

• Darrningar

• Orolig mage

• Ont i magen

• Torrhet i munnen

• Tryck över bröstet

• Sömnsvårigheter 

Ångestsymtom kan komma plötsligt, det som kallas för att känna panik eller panikångest. Dessa symtom kan vara så starka att det känns som en hjärtinfarkt, eller att du ska dö. Symtomen kan också börja svagt och sedan bli starkare. 

Det finns flera olika sorters ångestsjukdomar. Här är några exempel: 

• Paniksyndrom: Kännetecknas av att du har upprepade attacker av stark ångest som kommer plötsligt, kallas även för panikångest, och känner dig rädd för att få en ny ångestattack. 

• Fobier: Du får stark ångest och rädsla av vissa specifika saker, vilket gör att du undviker dem. 

• Generaliserat ångestsyndrom (GAD): En ständig oro och ångest som pågår i minst ett halvår.  

• Tvångssyndrom: Kännetecknas av att du har tvångstankar med eller utan tvångshandlingar.

I många fall kan det behövas behandling med psykoterapi och ibland även med läkemedel för att få bukt med svåra ångestproblem. Men saker som får dig att må bättre i allmänhet kan också hjälpa. Här finns några exempel.

• Fysisk aktivitet, särskilt aktiviteter som höjer pulsen, till exempel konditionsträning. Det dämpar ångest och ger bättre sömn.

• Var noga med dina sömnrutiner.

• Försök att undvika eller minska ner på alkohol, rökning, droger och stora mängder koffein från kaffe eller energidrycker. Alla dessa substanser kan förvärra ångestsymtom. 

• Andningsövningar och avslappningsövningar kan hjälpa dig att må bättre.

Syftet med behandlingen är att minska symtomen och den inverkan sjukdomen har på ditt liv. Det är vanligt att personer med ångest börjar undvika sådant som kan ge symtom. Eftersom symtomen kan uppstå i många olika situationer kan ett undvikande beteende påverka hela livet. Det gör också att ångesten förvärras.

En viktig del av all ångestbehandling är därför att du får kunskap, råd och stöd. Du behöver få kunskap som gör att du förstår vad ångest är, hur det känns och vad du själv kan göra för att hantera symtomen. 

För vissa personer fungerar det bra med psykoterapi som behandling. En terapiform som ofta fungerar bra vid ångest är KBT, kognitiv beteendeterapi.
Det är också vanligt att behandlingen består av en kombination av psykoterapi och antidepressiva läkemedel.

Våra erfarna sjuksköterskor och läkare kan ge dig råd och göra en bedömning av dina symtom.