Preventivmedel - skydd mot graviditet

Preventivmedel eller preventivmetoder är ett samlingsnamn för olika metoder som används för att skydda mot oönskad graviditet. Det finns olika preventivmedel och de skiljer sig åt, både i hur effektivt skydd de ger och vilka biverkningar de kan ge. Vissa preventivmedel innehåller hormon som skyddar mot graviditet under tiden som du använder dem, till exempel genom att förhindra din ägglossning. Hit hör bland annat p-piller och p-stav. Det finns också preventivmetoder utan hormon, till exempel kopparspiral, kondom, femidom, pessar och så kallad Naturlig familjeplanering. Kondom och femidom skyddar även mot könssjukdomar.

Oavsett vilket kön du har så har du ett ansvar att skydda dig eller din partner mot oönskad graviditet och könssjukdomar. I en relation är det viktigt att välja en metod som både du och din partner mår bra av – fysiskt och psykiskt.

Personer med manligt könsorgan kan använda kondom för att förhindra graviditet. Vill man inte längre kunna få barn kan man sterilisera sig.

För personer med kvinnligt könsorgan finns preventivmedel med hormoner.

Det finns många olika sorters preventivmedel som skyddar mot graviditet med hjälp av hormon. Ett hormonellt preventivmedel kan innehålla antingen bara ett syntetiskt gulkroppshormon, vilket kallas gestagen, eller en kombination av gestagen och ett östrogen. 

Dessa sorter innehåller bara gestagen:

• Mellanpiller

• Minipiller

• p-stav

• p-spruta

• hormonspiral

Dessa preventivmedel innehåller både östrogen och gestagen:

• p-piller

• p-ring

• p-plåster

Hormonella preventivmedel skyddar mot graviditet på ett eller flera av följande sätt: 

• Förhindrar ägglossning

• Gör så att slemmet i livmoderhalsen blir segare, så att spermier inte kan passera igenom in till livmodern

• Gör så att slemhinnan i livmodern blir tunnare, vilket innebär att ett befruktat ägg inte kan fästa där

Alla hormonella preventivmedel ger ett säkert skydd mot oönskad graviditet när de används som de ska. De förhindrar graviditet endast under tiden som du använder dem, och påverkar inte dina framtida chanser att kunna få barn. När du slutar använda dem återkommer fertiliteten och du kan bli gravid. 

De flesta hormonella preventivmedel gör att du blöder mindre och får mindre mensvärk. 

Hormonella preventivmedel kan öka risken för bröstcancer men skyddar samtidigt mot cancer i äggstockarna och i livmodern. Preventivmedel som innehåller östrogen minskar dessutom risken för att få tjocktarmscancer, men kan öka risken för att få blodpropp.

En del som använder hormonella preventivmedel kan uppleva biverkningar. Beroende på vilken sorts preventivmedel du har kan du till exempel få ett förändrat blödningsmönster, bättre eller sämre hy, förändrad sexlust, nedstämdhet, bli mer känslosam eller känna dig känslomässigt avtrubbad.

För de flesta går biverkningarna över av sig självt inom några månader. Om du upplever biverkningar är det bra att kontakta en barnmorska för rådgivning. Du kan behöva prova olika sorters preventivmedel för att hitta den sort som passar bäst för dig.

Preventivmedel utan hormoner är ett alternativ när du inte vill eller av olika skäl inte kan använda hormoner. Här är exempel på hormonfria preventivmedel:

• Kondom, ett skydd som träs på penis före samlag, finns i olika storlekar och material. Ger ett säkert skydd om den används korrekt och under hela samlaget. Skyddar även mot könssjukdomar.

• Femidom, sätts in i slidan eller ändtarmen före samlag, och ser ut som en större kondomliknande påse med en stor plastring som hindrar den från att åka in i slidan eller analen. Ger ett säkert skydd om den används korrekt och under hela samlaget. Skyddar även mot könssjukdomar.

• Kopparspiral, innehåller inga hormoner. Koppar i spiralen skapar en ogynnsam miljö för spermier i livmodern, som gör att spermier inte överlever. Ger ett mycket säkert, men oåterkalleligt, skydd mot graviditet. 

• Sterilisering, innebär att genomgå en operation som tar bort möjligheten att bli gravid eller göra någon annan gravid. Det är en säker preventivmetod. 

• Pessar, en gummikupa som sätts in i slidan före samlag. Ska användas med spermiehämmande medel. Ger ett mindre säkert skydd mot graviditet.

• P-appar och p-datorer är hjälpmedel för att räkna ut de dagar du har störst chans/risk att bli gravid. Ger ett osäkert skydd mot graviditet. 

• Avbrutet samlag, innebär att avbryta samlaget innan utlösning. Ger ett osäkert skydd mot graviditet. 

• Naturlig familjeplanering såsom fertilitetsförståelse, så kallade “Säkra perioder” och Billing- Justissemetoden, innebär att avstå från att ha sex dagarna inför beräknad ägglossning. Eftersom spermier kan överleva i upp till en vecka i slidan, och tiden för ägglossning kan variera, är det en osäker preventivmetod.

Akuta preventivmetoder kan användas om du har haft vaginalt sex utan skydd, om du glömt använda ditt p-piller, p-plåster eller p-ring, eller om kondomen, femidomen eller pessaret gått sönder eller inte suttit rätt.

Det finns två akuta metoder:

• Kopparspiral. Ska sättas in av en barnmorska eller gynekolog inom fem dygn efter oskyddat sex. Det är den säkraste akuta metoden, och ger ett långvarigt skydd. 

• Akut-p-piller. Kallas ibland för "dagen-efter-piller", men ska tas så snart som möjligt för bästa effekt. Kan köpas receptfritt på apotek. Du kan bli gravid trots att du tagit akut-p-piller.

På Doktor.se jobbar erfarna barnmorskor som kan hjälpa dig med rådgivning kring alla typer av preventivmedel. Du kan också få hjälp med recept på p-piller och andra preventivmedel, oavsett om du haft det tidigare eller inte. Du kan kontakta oss i appen alla dagar i veckan.