Vitiligo

Det finns huvudsakligen två typer av vitiligo:

• Generaliserad vitiligo. Kallas även för vitiligo vulgaris, bilateral vitiligo eller icke-segmentell vitiligo. Ger symtom på båda sidor av kroppen i symmetriska fläckar. Det är den vanligaste formen av sjukdomen.

• Segmentell vitiligo. Kallas även för unilateral vitiligo. Ger symtom på ena sidan av kroppen. Det är en ovanligare form, men den är mer vanlig hos barn.

I sällsynta fall kan i stort sett hela huden drabbas, vilket kallas för universell eller komplett vitiligo.

Vitiligo orsakas av brist på melanin, ett pigment som ger huden och håret färg. Ju mer melanin, desto mörkare hy har du. Bristen kan uppstå när hudens pigmentproducerande celler, melanocyterna, dör eller slutar producera melanin. Det är inte helt klart vad som gör att melanocyterna dör eller slutar fungera, men sjukdomen smittar inte. Faktorer som kan ligga bakom är bland annat:

• en autoimmun reaktion, vilket innebär att immunförsvaret angriper kroppens egna celler, i detta fall melanocyterna. Det gäller framför allt generaliserad vitiligo som anses vara en autoimmun sjukdom

• förändringar i nervsystemet som innebär att kroppen producerar kemikalier som är giftiga för melanocyterna. Det är en av de teorier som nämns som möjlig orsak främst till segmentell vitiligo

• ärftlighet

• någon triggande händelse, till exempel stress, brännskada, hudskada eller kontakt med starka kemikalier.

Vitiligo kan komma i vilken ålder som helst, men det vanligaste är att symtomen börjar innan 30-årsåldern. Symtom på vitiligo är:

• Fläckar där huden tappat pigmentceller. De kan uppstå var som helst på kroppen, men vanliga ställen är runt munnen, ögonlocken, på händer och fötter, i armhålor, på knän och runt underlivet.  

• Att det börjar med centimeterstora fläckar som sedan kan växa och bilda större områden av pigmentlös hud.

• Att håret grånar eller vitnar i förtid. Det kan påverka hår på huvudet, ögonfransarna, ögonbrynen och skäggväxten.

Det är lätt att bränna de delarna av huden som är drabbade av vitiligo. Därför är det bra att använda solskyddskräm med hög solskyddsfaktor (50+), ha på sig täckande kläder och undvika att vara i solen mitt på dagen under sommaren när solen är som starkast. 

Även om det är större risk att du bränner dig om du har vitiligo ökar inte din risk för hudcancer av typen malignt melanom, eftersom malignt melanom utgår från melanocyterna.

Det finns ingen bra behandling vid vitiligo. Befintliga metoder har oftast liten till måttlig effekt och fungerar främst när fläckarna är nya. Här är några exempel på behandlingar som förekommer:

• Kortisonsalva eller-kräm som du smörjer fläckarna med. Kortison är ett läkemedel som dämpar inflammation och motverkar immuncellernas angrepp på melanocyterna. Vanliga biverkningar av kortisonsalvor är att huden blir tunn och skör, så det är viktigt att smörja med återfuktande lotioner i samband detta.

• Läkemedel som dämpar immunförsvaret, antingen som salvor eller tabletter. 

• Ljusterapi med ultravioletta strålar. Den här behandlingen kan leda till att de vita fläckarna får tillbaka sin färg (återpigmenteras), men effekten varierar. 

• Kirurgisk behandling där melanocyter från opåverkad hud transplanteras in i området med vitiligo. Används främst på mindre områden som varit stabila en längre tid.

Kontakta vården om du misstänker att du har vitiligo.

Hos oss finns erfarna sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa dig med bedömning av symtom, rådgivning och behandling. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler på flera orter.