Myom

Ett myom sitter i livmodern. Det är en godartad tumör som utgår från livmoderns muskulatur. Det kallas också muskelknuta, och det är inte ovanligt att ha flera stycken. Myom blir vanligare med åldern fram till klimakteriet. Fyra procent av alla kvinnor mellan 20 och 30 år har myom, medan 33 procent i åldersgruppen 40-60 år har det. Så länge kvinnan är fertil växer myomet, och efter klimakteriet går myomet tillbaka av sig självt. Större myom kan ge kraftiga mensblödningar, menssmärtor och tyngdkänsla. I sällsynta fall kan de även ge bäckensmärtor och trycka mot andra organ. Mindre myom ger ofta inga symtom alls. Ungefär hälften av alla myom upptäcks vid rutinundersökningar.

Forskarna vet inte säkert varför myom uppstår. En viss ärftlighet verkar finnas. Hormoner kan också spela in.

Små myom ger ofta inga symtom. Ett vanligt symtom från större myom är riklig och smärtsam mens, och en tyngdkänsla i underlivet. Ovanligare symtom på myom kan vara att du:

• har ont i magen även när du inte har mens

• att du ofta blir kissnödig

• att du får ont vid penetrerande vaginalt sex.

Ibland kan myomet drabbas av otillräcklig blodförsörjning, och då dör det. Detta kan ge plötslig smärta, feber och höjda infektionsvärden. Myom kan i vissa fall göra det svårt att bli gravid, och öka risken för missfall.

Det du kan göra för att minska risken att få myom, är att äta en balanserad kost, se till att hålla en normal vikt och dricka alkohol med måtta.

Ifall du har svåra menssmärtor kan du testa smärtstillande receptfria läkemedel. Har du rikliga menstruationer kan du testa tranexamsyra, som också finns receptfritt på apotek. Du bör också se att du får i dig tillräckligt med järn. Järn finns som tabletter receptfritt, men även naturligt i:

• blodpudding

• kött

• ägg

• fullkornsprodukter

• nötter

• frön

• torkad frukt

• baljväxter.

Ett myom utan symtom behöver inte behandlas. Om myomet orsakar besvär finns det flera olika behandlingsalternativ:

• Läkemedel för att minska menssmärtor och kraftiga blödningar. Tranexamsyra minskar blödningarna, och finns receptfritt på apoteket. Hormonspiral och p-piller är andra alternativ, som kan få mensen att minska eller upphöra helt.

• Läkemedel som krymper myomen. Idag används främst GnRH-agonister, en antihormonell behandling som försätter kroppen i ett klimakterieliknande tillstånd. De kan användas innan en operation.

• Operation. Detta kan bli aktuellt om du har stora myombesvär och läkemedel inte hjälper, eller har myom som förhindrar dig att bli gravid. Läkaren tar då bort myomet, oftast med en titthållsoperation. I sällsynta fall kan du behöva operera bort hela livmodern.

• Embolisering, det vill säga att strypa myomets blodtillförsel. Läkaren går då in med en liten slang i blodkärlet vid din ljumske, och sen vidare in till myomets blodkärl. Metoden brukar användas på de som inte vill bli opererade, och där läkemedel inte hjälper.

Om du har något av följande besvär:

• kraftiga blödningar och menssmärta

• känsla av tryck eller tyngd i underlivet

• smärta vid penetrerande vaginalt sex

bör du söka vård på en gynekologisk mottagning eller en vårdcentral.

På Doktor.se arbetar erfarna sjuksköterskor, barnmorskor och läkare som kan hjälpa dig med att bedöma symtom och ge råd. Om det behövs kan vi hänvisa dig vidare för utredning. Vid besvär från underlivet behövs vanligtvis en gynekologisk utredning.