Dysenteri

Vid dysenteri angrips tjocktarmen av bakterier eller amöbor, vilket orsakar diarré och magont. Ordet kommer grekiskans dys, som betyder dålig eller illa fungerande, och grekiskans enteron som betyder tarm. Fritt översatt betyder det dåligt fungerande tarm. Dysenteri kallas också rödsot.

Sjukdomen delas in i två typer:

• Bacillär dysenteri, som orsakas av bakterier i släktet Shigella. Kallas även för Shigellos eller Shigellainfektion.

• Amöbadysenteri, som osakas av entamoeba histolytica. Kallas även för amöbainfektion.

Dysenteri omfattas av Smittskyddslagen, vilket innebär att du är skyldig att hjälpa till så att vårdpersonal kan ta reda på hur du smittats och om det kan finnas fler som drabbats. Syftet med detta är att alla som är sjuka ska få behandling och att spridningen av sjukdomen ska stoppas. Om du smittats med dysenteri behöver du stanna hemma så länge du har diarré. Du som arbetar inom vården eller med livsmedel behöver stanna hemma ännu längre, tills det är helt säkert att du inte längre smittar.

Du kan smittas av dysenteri genom att du gör något av följande:

• Du äter förorenad mat som inte är tillagad.

• Du dricker förorenat vatten.

• Du umgås med någon som är smittad och som inte sköter handhygienen efter toalettbesök.

Den shigellainfektion som kallas dysenteri orsakas av bakterien Shigella dysenteriae som utövar sin effekt via ett toxin (gift). Det finns även tre andra typer av Shigellabakterier. Shigellainfektion var förr i tiden en mycket vanlig och allvarlig sjukdom i Sverige. Det är fortfarande en relativt vanlig sjukdom i länder där det är svårt att hålla en god hygien. Varje år sker många dödsfall av shigellainfektion, framförallt bland barn.

Det tar vanligen mellan två och tre dygn från att du smittats tills du får symtom, men kan variera från ett till sju dygn.

Amöbadysenteri orsakas av mikroorganismen entamoeba histolytica, och är en parasitsjukdom som finns i många delar av världen. Den är vanligare i Asien, Afrika och Sydamerika än i Europa, och främst i områden där det är svårt att hålla en bra hygien och dricksvattnet inte är tillräckligt renat. Personer som är smittade utsöndrar stora mängder parasiter med sin avföring, och det räcker att få i sig några få amöbor för att bli smittad.

Inkubationstiden, tiden från att du smittats tills du får symtom, är normalt två till fyra veckor. Den kan variera mycket, allt från några dygn till flera månader.

Symtomen vid dysenteri kan vara likartade oavsett om den orsakats av bakterier eller amöbor. Den som smittats av dysenteri kan få ett eller flera av följande symtom

• Du får ont i magen.

• Du får diarré, som kan vara blodig och slemmig.

• Du får feber.

En person som är infekterad med entamoeba histolytica kan vara helt symtomfri, eller ha lindriga symtom. Det är när amöban orsakar akut tarminfektion som det kallas för amöbadysenteri. I enstaka fall kan amöbor spridas till andra organ, till exempel levern, och orsaka varhärdar. Personer med nedsatt immunförsvar har större risk att drabbas av allvarlig och långvarig sjukdom.

När du har diarré är det väldigt viktigt att dricka mer vätska än vanligt, så att du inte får vätskebrist. Drick lite och ofta. Du kan också dricka vätskeersättning.

Det är också viktigt att du håller dig hemma och noga sköter hygienen medan du kan smitta andra:

• Stanna hemma från arbetet så länge du har diarré. Om du arbetar inom vården eller med livsmedel, kolla med din läkare hur länge du behöver stanna hemma.

• Barn i förskoleålder ska stanna hemma tills barnet är symtomfritt och har påbörjat behandling.

• Tvätta händerna noga med tvål och vatten efter att du besökt toaletten, innan du lagar mat och innan och efter måltid. Använd flytande tvål och egen handduk eller engångshandduk.

• Tvätta noga händerna efter att du bytt blöja på ett smittat barn och tvätta även ytan där blöjbytet skett.

• Håll toalettstol och handfat rengjorda.

• Bada inte i simbassäng tills det gått minst en vecka efter den sista diarrén.

Om du åker utomlands kan du förebygga att smittas av dysenteri och andra tarmsjukdomar, genom att inte dricka kranvatten och att bara äta mat som är tillagad. Följ nedanstående råd:

• Drick bara vatten som säljs på flaska med försluten kork.

• Ät inte råa grönsaker, sallad eller frukt som du inte är säker på att de är tvättade i rent vatten.

• Ät bara fullt tillagade köttfärsprodukter, som är genomstekta eller genomkokta.

• Ät bara andra köttprodukter som är väl stekta på ytan.

• Undvik mjölkprodukter som är opastöriserade.

• Tvätta alltid händerna efter toalettbesök och innan du lagar mat eller äter.

Ta inte läkemedel som stoppar diarré, särskilt om du har blodiga diarréer.

Båda formerna av dysenteri behandlas med antibiotika. Du behöver också se till att få i dig tillräckligt med vätska och näring. Sjukhusvård där du får dropp som skickar vätska och näring direkt in i blodet kan vara nödvändigt vid svår dysenteri.

Sök vård om du har anledning att tro att du har dysenteri.

Sök genast vård om du har blodiga diarréer, diarré och hög feber eller väldigt ont i magen.

Doktor.se kan som en del av primärvården hjälpa dig att bedöma dina symtom och ge rådgivning. Vid misstanke om dysenteri tas vanligen ett prov för att bekräfta vilka bakterier du infekterats av. Doktor.se har fysiska vårdcentraler på flera orter där det går att lämna prover. Vid behov kan vi sedan skriva ut antibiotika på recept. Om du behöver det så hänvisar vi dig vidare till sjukhus.