Diabetes typ 2

Typ 2-diabetes innebär en oförmåga att reglera blodsockret, vilket ger höga blodsockervärden. Utan effektiv behandling kan sjukdomen med tiden leda till komplikationer i form av skador på njurar, ögon, fötter och sjukdomar i hjärta och kärl. 

Typ 2-diabetes kallades tidigare för åldersdiabetes, men sjukdomen kan börja när som helst under livet. Sjukdomen är vanligast hos vuxna, och risken att insjukna ökar med stigande ålder. Samtidigt har allt fler barn problem med fetma och övervikt, vilket är en riskfaktor för att utveckla typ 2-diabetes. Därför är det idag fler barn som får typ 2-diabetes. Problemet är stort internationellt, till exempel i USA, men det förekommer även barn med typ 2-diabetes i Sverige.

Vid typ 2-diabetes har kroppen problem på två olika sätt:

• Bukspottkörteln producerar inte tillräckligt med insulin. Insulin fungerar ungefär som en nyckel till kroppens celler för att de ska kunna ta upp glukos (socker) från blodet och använda det som energi. Utan tillräckligt med insulin kan glukos inte ta sig in i cellerna, och fortsätter att cirkulera runt med blodet, samtidigt som cellerna blir utan denna viktiga energikälla. 

• Cellerna har blivit mindre känsliga för insulin, så kallad insulinresistens. Det är ungefär som att nyckeln passar sämre, och inte alltid lyckas låsa upp. Det innebär att även om det finns insulin, så svarar cellerna sämre på det och tar därmed upp mindre glukos.

De här två problemen leder till en ond spiral. Insulinresistensen gör att blodsockret är högt trots att insulin har frisatts. Det höga sockervärdet gör att det skickas en signal till bukspottkörteln att producera ännu mer insulin. Till slut klarar bukspottkörteln inte av det ökade trycket och kan inte tillverka det insulin kroppen behöver.

Vad som orsakar dessa problem är ännu inte helt klarlagt, däremot är det tydligt att livsstilsfaktorer bidrar, och då särskilt att vara överviktig och fysiskt inaktiv.

Tidigt i sjukdomsförloppet ger typ 2-diabetes milda symtom eller inte några symtom alls. Det gör att sjukdomen kan komma smygande långsamt och under lång tid utan att du märker det. Det är vanligt att typ 2-diabetes upptäcks i samband med en hälsokontroll, då blodsockret visar sig vara högt. 

Efter hand ger sjukdomen symtom. Vanliga symtom vid typ 2-diabetes är:

• trötthet

• ökad törst

• ökade urinmängder

• klåda i underlivet och infektioner i urinvägarna

• svårläkta sår 

• dimsyn

Prediabetes är ett förstadium till typ 2-diabetes. Precis som vid diabetes är halten av socker i blodet högre än det normala, men inte så hög som vid diabetes. Tillståndet utvecklas oftast långsamt och ger inte några särskilda symtom. Att blodsockret är högt kan till exempel märkas vid en hälsokontroll. 

Personer som är i riskzonen för prediabetes och typ 2-diabetes är de som:

• är överviktiga, särskilt runt magen

• är över 40 år

• har nära genetiska släktingar med typ 2-diabetes

• har haft graviditetsdiabetes

Ju fler av dessa riskfaktorer som stämmer in, desto högre risk. Prediabetes är mycket vanligt, och ger en högre risk för att senare utveckla typ 2-diabetes. Det är därför viktigt att följa upp förhöjda blodsockervärden, och att själv försöka förändra livsstilen för att minska risken att få diabetes. Studier visar att små livsstilsförändringar kan halvera risken att utveckla diabetes. Åtgärder som har effekt är desamma som de som rekommenderas för personer som utvecklat typ 2-diabetes. Läs mer under ”Vad kan jag göra själv”. Att börja motionera 30 minuter om dagen är en av de effektivaste metoderna, och kan göra att blodsockret återgår till normala nivåer. Att gå ner i vikt är också effektivt, och även en liten viktminskning har betydelse. 

Typ 2-diabetes påverkar kroppen som helhet, till exempel blodkärl, nerver och inre organ. Det finns risk för en rad komplikationer och följdsjukdomar. Med rätt behandling som sänker blodsockernivåerna till bra nivåer minskar risken för dessa komplikationer. Därför är det mycket viktigt att få en bra behandling, och att själv göra de livsstilsförändringar som är möjliga för dig.

De följdsjukdomar och komplikationer som kan uppkomma är bland annat:

• Sjukdomar i hjärta och kärl. Diabetes kopplas till ökad risk för bland annat hjärtinfarkt, stroke, högt blodtryck och åderförfettning. 

• Nervskador i armar och ben. Högt blodsocker kan med tiden skada nerver i armar och ben, vilket kan ge stickningar, domningar, en brännande känsla och känselbortfall. Det gör det svårt att känna smärta och temperaturförändringar. Symtomen brukar börja i fingertoppar och tår, men kan gradvis sprida sig uppåt.

• Andra nervskador. Skador på hjärtats nerver kan ge oregelbunden hjärtrytm (artymier). Nervskador i mage och tarm kan ge problem som illamående, kräkningar, diarré och förstoppning. Nervskador kan ge sexuella svårigheter, som svårigheter att få och behålla stånd, erektil dysfunktion. Det kan också ge minskad känsel i slidan och svårighet att få orgasm.

• Njursjukdom. Diabetes kan ge upphov till njurskador eller njursvikt, vilket kan kräva dialys eller njurtransplantation.

• Ögonskador. Påverkan på de små blodkärlen i ögonen kan leda till ögonsjukdomar, dålig syn och i värsta fall att du blir blind. 

• Hudpåverkan. Diabetes kan göra att du har lättare att få hudinfektioner, till exempel svampinfektioner och bakterieinfektioner. 

• Sämre sårläkning. Diabetes försämrar sårläkningen. I kombination med sämre känsel i fötterna är det ett riskområde. Det är därför viktigt att sköta om och regelbundet kontrollera fötterna, så att eventuella små sår tas om hand tidigt. Om sår inte sköts om kan det i värsta fall leda till svåra skador som gör det nödvändigt att amputera en del av foten eller benet. 

• Demens. Typ 2-diabetes tycks öka risken för demenssjukdom. Sämre blodsockerkontroll kopplas till en snabbare försämring av minnet och tankeförmågan.

Målet med behandlingen är att se till att hålla blodsockret på en bra nivå för att förhindra komplikationer och följdsjukdomar.

För att avgöra vilken behandling som är lämplig tas olika prover, till exempel:

• blodsockervärdet på morgonen innan måltid (fasteglukos)

• HbA1c ”långtidssockret”, ett värde som visar hur blodsockervärdet har varit i genomsnitt de senaste två till tre månaderna innan provtagningen 

• Kontroll av blodtryck och blodfetter

Din läkare kan också behöva göra tester för att säkert kunna avgöra om du har typ 1 eller typ 2-diabetes.

Behandlingen vid typ 2-diabetes brukar inkludera:

• Livsstilsförändringar du kan göra själv, till exempel hälsosamma matvanor och regelbunden fysisk aktivitet. Se mer nedan under ”Vad kan jag göra själv”. Typ 2-diabetes har en stark koppling till livsstil, och därför är det en viktig del av behandlingen att se över hur du lever, och vilka förändringar som skulle ge störst nytta. 

• Hålla koll på blodsockret. Du kommer behöva mäta ditt blodsocker regelbundet, för att se till att du ligger på en bra nivå. Om du får behandling med insulin kan du behöva kolla blodsockret flera gånger om dagen.

• Diabetesläkemedel. Vid typ 2-diabetes används ofta läkemedel som antingen stimulerar kroppens egen produktion av insulin, eller minskar insulinresistensen. Det gör att det kroppsegna insulinet får bättre effekt. Om dessa läkemedel inte har tillräckligt effekt kan det bli nödvändigt att ge ett tillskott av insulin genom injektioner. 

• Övrig behandling. Personer med typ 2-diabetes har ofta högt blodtryck och/eller höga blodfetter, vilket kan kräva behandling. 

Det finns flera olika läkemedel som används vid typ 2-diabetes som verkar på olika sätt. Läkemedlen delas in i grupper beroende på deras sätt att utöva effekt, och varje grupp innehåller ett eller flera läkemedel.

Här är exempel på olika typer av läkemedel:

• Metformin, ett läkemedel som sänker leverns glukosproduktion och ökar kroppens känslighet för insulin. Effekten blir att det insulin kroppen tillverkar själv har bättre effekt. Ett mycket vanligt läkemedel vid typ 2-diabetes. 

• Sulfonureider. en grupp av läkemedel som ökar kroppens egen utsöndring av insulin från bukspottskörteln. Helt enkelt att det blir mer insulin i omlopp, som kan sänka blodsockret. 

• Inkretiner, en typ av läkemedel som påverkar kroppens hormon GLP-1. GLP-1 ökar bukspottskörtelns produktion av insulin. Hormonet gör dessutom att du fortare känner dig mätt, så att du äter mindre. Det finns läkemedel som innebär ett tillskott av GLP-1, och läkemedel som gör att GLP-1 bryts ner långsammare, vilket förlänger hormonets verkningstid i kroppen. Enkelt uttryckt gör läkemedlen att det blir mer insulin i omlopp, samt att du äter mindre (och därmed tillför mindre socker att ta hand om). 

• Hämmare av SGLT2. Läkemedel som hämmar proteinet SGLT2, som ansvarar för att återuppta socker till blodbanan som filtrerats ut i urinen av njurarna. Hämningen gör att återupptaget hindras, så att njurarna utsöndrar mer socker i urinen, vilket sänker blodsockervärdet. Helt enkelt att extra mycket socker tas från blodet och kissas ut. Läkemedlet leder också till större urinmängder, och därmed att överflödig kroppsvätska kissas ut. 

• Glitinider, en grupp läkemedel som verkar på ungefär samma sätt som sulfonureider men snabbare och mer kortvarigt. 

• Glitazoner, en grupp läkemedel som förbättrar fettcellernas känslighet för insulin, och påverkar omsättningen av socker i lever och muskler. Det gör att blodsockret kan sänkas lättare. Sammantaget gör detta att det insulin kroppen själv tillverkar kan fungera bättre, och därmed kan räcka till. 

• Alfa-glukosidashämmare, en grupp läkemedel som gör att socker från maten bryts ner långsammare, vilket gör att det dröjer innan det tas upp i blodet. Det kan hjälpa till att sänka blodsockervärdet.

• Insulin, när kroppens eget insulin inte längre räcker till kan det behövas ett tillskott av insulin via injektioner. Det är vanligt att personer med typ 2-diabetes behöver komplettera sin behandling med insulin. En del behöver insulin direkt, andra kan vänta många år.

Det finns många saker du kan göra själv som har effekt vid typ 2-diabetes.

Det hjälper till att hålla blodsockernivåerna på en bra nivå och minskar risken för följdsjukdomar:

• Fysisk aktivitet. Regelbunden motion och fysisk aktivitet är en av de mest effektiva åtgärder du kan göra själv. Det förbättrar blodsockret på flera sätt, och kan på längre sikt motverkas insulinresistens. Ditt eget insulin kan helt enkelt sänka blodsockret mer effektivt om du tränar regelbundet. Diskutera med din läkare vilken typ av träning som är lämplig för dig. Det kan till exempel vara 30 minuters aktivitet de flesta dagar, och minst 150 minuter i veckan. Träningen ska göra att du får lite puls och blir lätt svettig, som raska promenader, stavgång, löpning, längdskidåkning, cykling, simning eller dans. Därutöver rekommenderas ofta träning som ökar din styrka och balans två till tre gånger i veckan, till exempel styrketräning, cirkelträning eller yoga. 

• Minska stillasittandet. Undvik att sitta stilla långa perioder utan pauser. Om du sitter vid datorn eller tittar på tv kan du till exempel ta pauser och gå upp och röra dig några minuter då och då, helst en gång i halvtimmen.

• Bra matvanor. Ät regelbundet, hälsosamt och lite mindre åt gången. Din läkare kan hjälpa dig att få kontakt med en dietist för att få hjälp med en kost som passar dig och din livssituation. 

• Rök inte. Det är aldrig bra att röka, men särskilt inte om du har diabetes. Det ökar risken för de flesta komplikationer sjukdomen kan ge upphov till. 

• Viktminskning. Om du är överviktig kan du få bättre kontroll på blodsockret om du går ner lite i vikt. Det kan ofta vara svårt att göra större förändringar, och då är det bra att veta att även en liten viktminskning har betydelse. Även här kan din dietist hjälpa dig att sätta rimliga mål och vad du kan göra för att nå dem. 

• Vårda dina fötter. Tvätta fötterna i ljummet vatten och torka försiktigt mellan tårna. Smörj fötterna med mjukgörande kräm. Kolla igenom fötterna varje dag för att snabbt kunna upptäcka skavsår, blåsor, svullnader eller andra symtom. Sök vård om du har ett sår som inte läker. 

• Drick måttligt. Om du dricker alkohol, drick i måttliga mängder och helst i samband med måltid. 

Om du tror att du har typ 2-diabetes ska du kontakta en vårdcentral.

Hos oss arbetar erfarna sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa dig med en individuell bedömning av dina symtom och ge dig råd. Vi hänvisar dig vidare för utredning och behandling om det behövs. För att ställa diagnosen diabetes krävs fysisk vård och provtagning.