Knäledsartros

Knäledsartros innebär att det brosk som normalt gör att benändarna från skenben och lårben kan glida mot varandra där de möts i knät, har försvagats eller helt försvunnit. Det gör att ben skaver mot ben, vilket oftast orsakar smärta. Vardagen kan bli väldigt påverkad då knälederna dagligen behöver utstå stora belastningar, eftersom knäna bär upp det mesta av vår kroppsvikt i varje steg vi tar. Knäledsartros kan även kallas för knäartros och inom vården heter det gonartros.

Artros kan drabba de flesta av kroppens leder. Här kan du läsa mer om artros.

Orsaken till knäledsartros är inte helt klarlagd, men det tros bero på en obalans i nedbrytning och uppbyggnad av brosket i knät.

Riskfaktorer för att drabbas av knäledsartros omfattar följande:

• Ålder: Förekomsten av artros ökar med stigande ålder.

• Övervikt: Att vara överviktig ökar belastningen och slitaget på knälederna, även vid enklare vardagsaktiviteter som att promenera och gå i trappor.

• Svaga muskler kring knäleden och i benen: Svaga muskler i benen och runt knäleden ökar risken för att leden överbelastas och att lederna slits. Särskilt om du samtidigt är överviktig.

• Vissa sporter och yrken: Ledskador eller hög belastning på knälederna ökar risken för knäledsartros när man blir äldre. Risken för det är högre om du utövar en sport eller har ett yrke där knäna belastas eller utsätts för högre skaderisk.

• Kobenthet eller hjulbenthet.

• Ärftlighet: Till viss del kan ärftlighet öka risken att drabbas.

Vid knäledsartros är det vanligt att ha ont i knät när du går. I svårare fall kan du även få värk när du sitter ner eller under natten. Besvären kan komma ganska plötsligt och utan en tydlig orsak, men kan också utvecklas långsamt och gradvis. Det är vanligt med bättre och sämre perioder.

Typiska symtom på knäledsartros är

• stelhet

• smärta

• svullnad.

Smärtan kan ofta upplevas när du rör på dig, speciellt när du går i trappor. Medan leden är i rörelse kan ett knakande ljud höras. Det är vanligt att ha mer ont i början av en aktivitet och att det blir bättre efter en stund. Stelheten kan öka om du sitter still efter långa promenader.

Du kan bli hjulbent om brosken i knäleden blir försvagad på ledens insida. Det gör att du får en sned belastning på knäna och att besvären blir värre. Det är vanligt att få besvär av artros i knäna innan det syns något vid en röntgenundersökning.

Du kan både förbättra och förebygga knäartros genom att följa nedanstående råd:

• Håll vikten: Att upprätthålla en hälsosam vikt är det bästa du kan göra för dina knän. Varje extra kilo ökar belastningen på knäna och därmed risken för artros. Även mindre viktminskningar kan hjälpa den som är överviktig och redan drabbats av artros.

• Var fysiskt aktiv: Fysisk aktivitet och träning gör att du får rörliga leder, starka muskler och mindre ont. Det kan göra lite ont i samband med träning, men det är inte farligt så länge du inte tränar så hårt att du fortfarande har ökad smärta och svullnad efter 24 timmar. Fysisk träning förvärrar inte artros. Tänk dock på att välja rätt aktiviteter, vilket du kan få hjälp med av en fysioterapeut.

• Träna styrka och koordination: Starka lårmuskler gör att du lättare bär upp din kroppsvikt och därmed stabiliseras och skyddas knälederna. Balans- och stabilitetsträning gör att musklerna kring dina knän kan samarbeta bättre.

På vissa orter finns tillgång till artrosskola där du kan få hjälp med information om sjukdomen och med lämplig träning.

Knäledsartros kan inte botas, men du kan få hjälp att lindra dina symtom och förebygga att du blir sämre.

Behandlingen kan komma att omfatta följande delar:

• Livsstilsförändringar: Gå ner i vikt om du är överviktig, för att minska belastningen på dina knän.

• Fysioterapi: Behandling genom fysioterapi minskar besvären vid artros och förebygga att du blir sämre. Det har visats ha effekt på både smärta och funktion. Behandlingen består av både stärkande övningar och fysisk aktivitet.

• Läkemedel: Du kan behöva läkemedel som dämpar smärta och inflammation. Dessa kan fås som tabletter och ibland som en injektion direkt i knäleden.

• Operation: Vid svår knäledsartros som inte blivit bättre av livsstilsförändringar kan du behöva en operation. Det finns olika typer av kirurgiska ingrepp. Vilken som passar bäst för dig beror på din ålder, var i knäleden artrosen sitter och hur stora skador den orsakat. Ibland räcker det med att exempelvis justera benytornas position i förhållande till varandra. I andra fall behöver knäleden bytas ut mot en konstgjord led, en så kallad protes.

Sök vård om en eller båda av dina knäleder svullnar eller värker och det inte går över.

Doktor.se kan hjälpa dig med bedömning av symtom och behandling vid artros.

På en del orter behöver du först få din diagnos bekräftad på en fysisk mottagning innan vi kan hjälpa dig med behandling. Doktor.se har fysiska vårdcentraler på flera platser, från Malmö i söder till Gällivare i norr.