Scharlakansfeber

Scharlakansfeber orsakas av en bakterie som heter Streptococcus pyogenes, en typ av streptokocker. Det är en vanlig och smittsam bakterie som också orsakar halsfluss. Vid scharlakansfeber uppkommer en halsinflammation som liknar halsfluss, men också rödflammiga utslag på kroppen. Utslagen beror på att bakterierna producerar gifter som orsakar en inflammation i huden. Det är ovanligt att få scharlakansfeber som vuxen. Sjukdomen drabbar främst barn mellan tre och femton år, speciellt barn under åtta år. 

Innan det fanns antibiotika var scharlakansfeber en fruktad sjukdom. I vissa länder har förekomsten ökat de senaste åren, men inte i Sverige där sjukdomen är fortsatt ovanlig. Scharlakansfeber kallas också för scarlatina.

Scharlakansfeber är väldigt smittsamt. Sjukdomen smittar främst från barn som är sjuka, men kan också smitta från barn som bär på streptokockerna men själva är friska. 

Sjukdomen smittar genom:

• direktkontakt, till exempel när du tar någon i handen, eller kramas och pussas 

• att du står nära någon som är sjuk som hostar eller nyser

• att du tar i något som den som är sjuk tagit i eller nyst eller hostat på, till exempel handdukar, gosedjur och leksaker 

Utan behandling smittar scharlakansfeber under flera veckor, med början någon dag innan barnet blir sjukt. Efter två dagars antibiotikabehandling är sjukdomen normalt inte längre smittsam. Det är därför viktigt att barn stannar hemma minst två dagar efter påbörjad antibiotikabehandling. I en klass där scharlakansfeber förekommer, kan upp till hälften av barnen vara friska smittbärare.

Scharlakansfeber drabbar främst barn mellan tre och åtta år. Äldre barn och vuxna får sällan scharlakansfeber, utan de får istället halsfluss. Sjukdomen kan ge följande symtom:

• Måttlig till hög feber, under ett par dagar upp till en vecka.

• Ont i halsen och svullna, röda halsmandlar, med vitgula varproppar på ytan.

• Svullna och ömma lymfkörtlar på utsidan av halsen. 

• Smultrontunga, det vill säga en glänsande, röd tunga med upphöjda prickar. Först syns normalt en gulvit hinna på tungan som försvinner efter någon dag, därefter kommer symtomen som kallas smultrontunga. 

• Knottriga hudutslag, som gör att huden känns sträv när du stryker med handen. Utslagen kommer en halv till två dagar efter att barnet blivit sjukt. De börjar ofta i armhålorna och ljumskarna och sprider sig till mage och rygg. Därefter kan de spridas till större delen av kroppen, som då blir rödflammig. Detta kan vara svårare att se på mörk hud. 

• Huvudvärk, ont i magen, illamående och kräkningar.

• Sår i mungiporna och vid naglarna.

• Ansiktsrodnad med ett blekt område runt munnen. 

• Öronsmärtor, som hos vissa barn kan vara det tydligaste symtomet på sjukdom.

Sena symtom som kommer först en eller några veckor efter att sjukdomen brutit ut, kan vara:

• att det gör ont i stora leder som armbågar och knän 

• fjällande hud på tår, fingrar, handflator och fotsulor; ibland även på mage, bröst och rygg   

Ledvärken försvinner normalt efter någon vecka. Inkubationstiden, den tid som går mellan att barnet blir smittat av scharlakansfeber tills att det får symtom, är normalt mellan två till fyra dagar.

• Se till att barnet dricker mycket, för att undvika uttorkning. 

• Ge läkemedel mot smärta och feber, vid behov. 

• Tvätta händerna noga med tvål och vatten, för att förebygga smittspridning. Undvik också att dela bland annat leksaker, handdukar och dricksglas med den sjuka.

Scharlakansfeber behandlas med antibiotika.

Sök vård om:

• du tror att ditt barn har scharlakansfeber

• ditt barn har eller nyligen har haft scharlakansfeber och får förvärrade eller nya symtom, till exempel starka smärtor i halsen och problem att gapa, eftersom det kan betyda att ditt barn fått komplikationer av sjukdomen.

Vi kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning av symtom, och med hänvisning till fysisk vård när det behövs. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler på vissa orter.